Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2009-05-18 | Uppdaterad 2009-05-19
Förslaget om elitklasser även i grundskolans läsämnen skapade debatt samma måndagsförmiddag det lades fram. Splittrar det inte ungas gemenskap?
Delar det inte upp samhället i gräddfiler för begåvade och köfiler för andra? Vilken självbild får den som redan som ung sägs tillhöra en elit och sedan umgås med andra inom samma grupp?
I grunden ligger ett i sig gediget trupptänkande, som var och en som gjort värnplikten känner igen. Ska man få en hel pluton att genomföra en långmarsch måste alla gå i samma takt, så att de spänstiga drar med sig de trötta. Det går lite långsammare och de bästa får ge avkall på lite stolthet, men alla kommer i mål. Förbandets sammanhållning går före enskilda piruetter.
Många inom vänstern uppfattar hela vårt samhälle på samma sätt. Sammanhållningen måste säkras.
Resonemanget är som sagt hedervärt. Men det är fel, för så fungerar inte vårt samhälle. Här behövs nog mer erfarenhet än teoretiska resonemang; låt oss gå tillbaka till det svenska folkhemmets verkliga blomstringsperiod: femtiotalet. Vanliga familjer kunde flytta in i småhus. Kylskåp och dammsugare revolutionerade hemarbetet. En familj kunde till och med köpa en bil! Sällan har vi haft ett så konfliktfritt samhälle som den tid då Herbert Tingsten deklarerade att ideologierna var döda.
Varför? Inte var skatterna särskilt höga, eller de sociala skyddsnäten så utbyggda. Läroverkens studenter hade fortfarande vita mössor, medan realskolans elevers var grå och enhetsskolan fortfarande var under utbyggnad. Få i en årskull gick vidare till universitet. Mycket kan sägas om svenskt femtiotal, socialt sammanhållet var det inte.
Däremot andades det optimism. Alla såg fram mot att få det bättre. Kunde man inte skaffa bil i år fanns den ändå där om fem år. Samma sak med mycket annat. Allt gick framåt!
Här ligger fortfarande nyckeln till samförstånd i vårt samhälle. Inte i att fattigdomen bäst fördrages om den delas av alla, som Ernst Wigforss lär ha sagt. Utan att fattigdomen bäst fördraget om alla vet att de genom eget arbete kan lämna den, som Carl Johan Westholm omformulerat tesen.
Så åter till elitklasserna. De bidrar inte bara till att begåvade elever kan utvecklas i egen takt, utan också till att hela vårt samhälle bättre kan möta konkurrensen från andra länder. Om något kommer det att minska konflikterna vi riskerar att möta.
"Vilken självbild får den som redan som ung sägs tillhöra en elit och sedan umgås med andra inom samma grupp" frågar Du.
Man kan också ställa frågan, vilken självbild har de som i dag lämnar skolsystemet i mellanmjölkens och mellanölets förlovade land.
Att medvetet hämma ungas vilja och möjlighet att utvecklas som nu sker i skolsystemet är ett svek mot alla inte minst mot de som anses "icke ha läshuvud".
Svenska politiker har under många år inte kunnat skilja mellan begreppen lika som människor och att ha lika människovärd. Alla människor har lika värde som just människor men vi är tack och lov inte lika så varför inte låta varje människa utvecklas efter just sina egna förutsättningar.
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24











LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA