Annons

Moderaterna bör stanna utanför kyrkan

Moderaterna diskuterar att återvända till kyrkopolitiken samtidigt som ny forskning visar på hur Svenska kyrkan begränsats av att kyrkomötets ledamöter är bundna till politiska partier och politiska idétraditioner.
Ledare • Publicerad 2 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Argumenten för de sekulära partiernas medverkan i kyrkomötet underkänns i en ny bok.
Argumenten för de sekulära partiernas medverkan i kyrkomötet underkänns i en ny bok.

Två förlustval räckte för den moderata partiledningen. Den på pappret fristående nomineringsgruppen Borgerligt alternativ som ställt upp i valen inom Svenska kyrkan har på kyrkomötesnivå halverats. Kyrkoväljarna har gått till de helt oberoende grupperna.

Därmed kastas principerna överbord. Visst, alla de som förordade att Moderaterna skulle lämna Svenska kyrkans beslutande organ gjorde det kanske inte av kärlek till samfundet. De som motionerat och fått partiledningens öra om en tydligare koppling till Moderaterna i nästa val oroas över att Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas starkare grepp om församlingar, stift och kyrkomöte och många vänder sig också emot att kristna värden tonats ned av partiledningen.

Annons

Men principer bör inte anpassas efter något valresultat. M-ledningen sänder också dubbla signaler. Å ena sidan tolkades ett förslag om att utreda ett förbud mot slöja i skolan som att också kristna symboler som kors skulle utmönstras från skolmiljöer. Svenska värderingar har av partitoppen inte sällan beskrivits om sekulära värderingar. Å andra sidan vill denna allt mer sekulära kraft bidra till att styra den kristna kyrkan.

Ny forskning sätter också ord och fakta bakom farhågorna att politiseringen av kyrkomötet varit till skada för Svenska kyrkan.

Teol dr Klas Hanssons praktverk (370 sidor) Kyrkomöte och partipolitik (Artos) anländer i dagarna till landets bokhandlare. Det är en vetenskaplig vidräkning av föreningen mellan kyrkligt beslutande organ och politiska partier.

Politiseringen i mening att de valda företrädarna i kyrkomötet tar ställning i kyrkomötet efter beslut som fattats i ett politiskt partis styrelse eller att de driver partipolitiska frågor i kyrkomötet.

Hansson har noggrant gått igenom några av de stora tvistefrågorna i kyrkomötet - som abort, böneutrop, miljö, kultur, kyrkoavgift och antagandet av Ilo-konvention - efter år 2000 då relationerna mellan kyrkan och staten förändrades. Det framgår i en rad fall att kyrkomötet varit en arena för partipolitiska motsättningar.

Även den alltså formellt från Moderaterna fristående gruppen Borgerligt alternativ får flera slängar av sleven.”Friståendet” kommenterar Hansson med att ”den politiska idétraditionen är bärande”.

Det är djupt ologiskt och främmande för en kyrka att beslut som fattas i en partistyrelse av personer som inte själva är medlemmar i kyrkan ska vara vägledande för samfundets verksamhet.

Kyrkomötet öppnades för övrigt på tisdagen den 1 oktober. Det är inte bara de formellt sett partipolitiskt oberoende där- som moderata ledamöter i borgerligt alternativ som bör ta del av boken - den är en än mer en angelägen läsning för de Socialdemokrater, centerpartister och Sverigedemokrater som aldrig ens funderat över en recession ut ur de beslutande församlingarna.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons