Märkbart berörd försäkring

Ledare Artikeln publicerades
Kostnaderna för föräldrapenning stiger i och med att fler barn föds.
Foto:Christine Olsson/TT
Kostnaderna för föräldrapenning stiger i och med att fler barn föds.

Höjd prognos för migrationen medför också högre utgifter för socialförsäkringen.

Målet att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 är i princip avskrivet. Men det är inte det enda målet regeringen har satt upp som inte kommer att nås: även målet för sjukpenningtalet blir svårt att uppfylla. I september förra året sattes målet till nio dagar med sjuk- eller rehabiliteringspenning i genomsnitt per person i åldern 16-64 år. Men som framgår av Försäkringskassans senaste prognos är det troliga utfallet ett annat, 12,4 dagar enligt myndigheten.

Det får också stora konsekvenser för kostnaderna. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering beräknas öka från 36,6 miljarder kronor år 2015 till 50,6 miljarder kronor år 2020.

Men sjukförsäkringen är inte det enda området där regeringen riskerar att förlora kontrollen över kostnaderna. Ännu har inte det ökande antalet nyanlända börjat märkas i myndighetens arbete, men från och med i höst kommer Försäkringskassan att påverkas. "Därefter ökar påverkan successivt och från 2018 och framåt kommer Försäkringskassans verksamhet att beröras märkbart", skriver myndigheten. "Sammantaget innebär den höjda prognosen för migrationen successivt högre utgifter för sakanslagen."

Ett anslag som påverkas är barnbidraget, där kostnaden 2020 har justerats uppåt med 1,3 miljarder. Jämfört med den prognos över befolkningen som Statistiska centralbyrån gjorde i maj 2015, måste Försäkringskassan nu utgå från nästan 100 000 fler barn i åldern 0-16 år 2020. Också kostnaden för föräldrapenningen har justerats upp med närmare en miljard 2020. Nästan 10 000 fler barn väntas bli födda 2020 än vad man räknade med i den närmast föregående befolkningsprognosen.

Och då räknar ändå Försäkringskassan lågt, eftersom de nyanlända föräldrarna inte antas hinna etablera sig på arbetsmarknaden innan de får barn. Har föräldrarna inte hunnit arbeta, får de ersättning på de lägsta nivåerna. Skulle de däremot ta ut föräldrapenning på samma sätt som föräldrar i Sverige nu gör stiger kostnaderna med ännu en dryg miljard.

När det gäller bostadsbidraget räknar Försäkringskassan något oväntat med att kostnaderna sjunker, från 4 911 900 kronor 2015 till 4 719 700 år 2020.

Men inte ens den glädjen varar beständigt. Dels sjunker statens kostnader eftersom taknivåerna inte tar hänsyn till inflation; med tiden blir allt färre berättigade till bidraget. Och dels har Försäkringskassan för denna uträkning använt SCB:s befolkningsprognos från maj 2015, det vill säga en prognos gjord före den stora flyktingtillströmningen.

Som bostadsmarknaden utvecklas är det dock ingen långsökt tanke att även kostnaderna för bostadsbidrag kommer att öka i brist på annan social bostadspolitik.

Gissningsvis är det kännedomen om sådana prognoser som ligger bakom at Socialdemokraterna valde att inte ta avstånd ifrån Moderaternas förslag att i högre grad koppla välfärdstjänster till arbete och längre vistelse i landet.

"Vi måste tänka till här", som statsminister Stefan Löfven uttryckte det.