Magnus Hagevi: Konspirationsteorierna kommer

Ledare Artikeln publicerades

Populismens idéer i kombination med minskad auktoritetstro öppnar för att fler tror på konspirationsteorier, skriver professor Magnus Hagevi.

För en tid sedan ställde en journalist frågor till mig om Annie Lööfs medverkan vid ett av Bilderbergsgruppens möten. Dessa möten mellan internationella makthavare startades i mitten av 1950-talet. Vad som diskuteras och vem som säger vad, håller de internt, vilket är vanligt för att skapa samtal baserat på ömsesidigt förtroende.

Underblåser konspirationsteorier; president Donald Trump.
Foto: Carolyn Kaster
Underblåser konspirationsteorier; president Donald Trump.

Upplägget har skapat en omfattande diskussion om vad detta är för möte. Det finns människor som menar att jordens framtid bestäms på dessa möten där makthavare kommer överens med varandra. I och med Lööfs medverkan på gruppens möte 2017 blev en del övertygade om att de bestämde att hon skulle bli svensk statsminister. I verkligheten har ett tjogtal svenska politiker deltagit på Bilderberggruppen och endast ett fåtal har blivit statsminister efter en sådan inbjudan. Vi som är övertygade att det är den av svenska väljare framröstade riksdagen som utser statsminister ställer oss främmande för denna typ av föreställningar.

Anklagelser om dolda förehavanden om rör viktiga händelser – historiska, politiska och andra samhällsfenomen – som i huvudsak är grundlösa kallas ofta för konspirationsteorier. Myterna runt Bilderberggruppen är bara en av många. Det finns konspirationsteorier som har haft ödesdigra och avskyvärda följder. Det räcker med att nämna de nazistiska utrotningslägren där miljontals judar dödades.

Mycket pekar på att konspirationsteorierna blir allt vanligare, sprids allt mer och att deras anhängare blir allt fler. En bärande orsak är internet och sociala medier som blixtsnabbt kan sprida olika rykten. Till exempel sprider nu konspirationsteoretiker väl valda delar av artikeln som journalisten skrev efter att ha intervjuat mig om Bilderberggruppen på nätet. Konspirationsteorier startar ofta i en marginell företeelse som förstoras upp till enorma proportioner. Sådant exempel är anklagelser om valfusk, speciellt från personer vars favoritparti inte fått samma valframgång som de förväntade sig. Var det inte skumt att det faktiska valresultatet skiljde sig så mycket från de mest positiva opinionsmätningarna för partiet? Till dessa misstankar kan läggas anmälningarna om felaktigheter till Valprövningsnämnden. Sedan kokas konspirationsteorierna igång, sprids och göder varandra på sociala medier.

De värdeförändringar som sker bland medborgarna kan också påverka den ökade spridningen av konspirationsteorier. Auktoritetstron minskar och kan kombineras med populismens misstro.

När etablerade auktoriteter på olika sätt avfärdar konspirationsteorier blir de inte trodda. Snarare ser de som tror på konspirationsteorierna sådana avfärdanden som ett bevis för att det finns en konspiration. De som avfärdar konspirationsteorin är antingen naiva eller med i konspirationen.

Är konspirationsteorier farliga? Ja, om makthavare utnyttjar dem. Den mest kände av dagens politiker som använder konspirationsteorier är Donald Trump som bland annat sprider rykten om omfattande valfusk där människor som inte är amerikanska medborgare ändå röstat i presidentvalet och andra rykten om invandrare. Det är när makthavare bygger sin politik på konspirationsteorier som människor kan komma i kläm. Antisemitismens resultat visar detta.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.