Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Lyssna! 2007-11-09 | Uppdaterad 2007-11-30
Lobbyister. Människor tänker på tusen välbetalda myglare i Bryssel. Vad gör de egentligen? De bjuder väl på middagar och begivenheter, viskar i valdas öron och förleder dem att vara otrogna sina väljare. ”Lobbyist” är ett den moderna tidens skällsord.
För någon vecka sedan mötte jag en av dem i hans vardag, ute på Berga industriområde i norra Kalmar. Då berättade nämligen organisationen Företagarnas regionchef Johnny Rönnfjord för media om hur mycket hans huvudmän kan bidra till Kalmar läns kommuners framtid. Vilken dragkraft gav bolagen? Runt bordet sitter tre fyra journalister och ägaren till Kalmar färghus, en av dem vars verksamhet expanderat och ger arbetstillfällen och inkomster.
Tabeller och jämförelser presenteras, bilder visas, slutsatser redovisas och frågor ställs. Vi journalister noterar.
Rönnfjord gör naturligtvis inte detta av ren välvilja mot våra läsare. Han vill att företagandets perspektiv ska belysas bättre, så att hans medlemmar får långsiktigt bättre villkor. Så avsikt finns, men inte mycket till hemlighetsmakeri eller smygande.
Lobbyism hänger för mig intimt samman med demokrati över huvud taget. Om det ska vara möjligt för alla påverka kan man inte rynka på näsan åt dem som försöker. I synnerhet inte som det material som olika intresseorganisationers företrädare erbjuder ofta är av hög kvalitet. På tidningen skulle vi aldrig ha de resurser som krävs för breda ekonomisk-statistiska jämförelser, större intervjuundersökningar eller andra faktabaser.
Kan vi lita till dem? Till nittionio procent ja. Den påverkare vore en idiot som hade med sig falska uppgifter. Den färg han eller hon målar sina bilder med är sanningen.
Men jag och andra i media ska naturligtvis ha klart för oss att också andra sanningar finns. Andra perspektiv som förblir i skuggan. Bortvalda delar av motivet, som inte stämde med målningens tema. Vår uppgift är att odla vårt eget omdöme, inte att hindra andras påverkan.
Men alla måste ju kunna ha samma inflytande, hör jag någon säga. En lobbyist förskjuter makten mot de redan mäktiga.
Det är ett ihåligt argument. Förbjuder man lobbyister eller kringskär man deras verksamhet vidgar man bara utrymmet för den som har så nära till makthavare att de inte behöver någon hjälp alls. Det blir samma effekt som när de radikale vill avskaffa pengar. Alla drabbas utom de verkligt rika, för de behöver inte köpa sin lyx. De har redan de lantgårdar, industrier, läkare, vetenskap och konst till sitt förfogande eftersom de direktäger dem.
Att kunna köpa och sälja kompetens – som politisk kommunikationsförmåga – gynnar i första hand en grupp: de små. Det är den fattige som behöver mynt och sedlar i plånboken. Den rike behöver bara säga till.
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24











LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA