Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Lyssna! 2008-11-13 | Uppdaterad 2009-08-11
Varför läser man vid en högskola? Det givna svenska svaret är att ta examen och nå det yrke man är intresserad av. Den högskolerektor som började tala om att ge studenter grund för moralisk mognad och hjälp till en avklarnad bild av det egna jaget i sitt omgivande samhälle skulle nog få många att höja på ögonbrynen.
Den svenska ämbetsmannautbildningstanken är stark. Från gångna tiders förberedelse till prästkallet till dagens yrkesinriktningar mot media, turism och gastronomi. (Därmed inte sagt att mognaden uteblev efter de myckna bokliga studierna.)
Men i resonemangen om vad studier är till för har den här antydda synen sitt fäste i den anglosachsiska världen. ”Liberal education” är ett begrepp, och studenterna förväntas ofta har ett långt närmare förhållande till sina lärare – tutors – än vad som gäller här hemma. Vilka ämnen läser de? Ofta har de föga samband med kommande yrke. Den klassiska passagen handlar om studenten som läste gammalgrekiska i Oxford och sedan åkte ut och byggde broar i Afrika.
I USA har allmänt utvecklande studier av detta slag ofta lagts som förberedande år. Först går studenten genom ett liberal arts programme, därefter fortsätter han eller hon till säg Harvard Law School eller Kennedy School of Government, som ger de nu bildade studenterna deras professionella kunnande.
I Sverige annonserar nu en högskola att dess utbildningar ska präglas av ”liberal education”, nämligen den på Gotland. Fil dr Johan Sundeen, tidigare redaktör här vid Barometern-OT, nu idéhistoriker från Lund knuten till Högskolan i Borås ger i ett inlägget på ledarsidans perspektiv på den satsning som Sveriges minsta och mest ifrågasatta regionhögskola nu gör. Inlägget är fem minuter långt att lyssna till.
Blir en student som kan hänvisa till en period av mognad och eftertanke mer anställningsbar än en som visar intyg på praktik och företagskontakt? Det är naturligtvis den stora frågan för högskoleledningen i Visbys Almedalskvarter. Dels är det ju inte helt lätt att visa att det som råkar stå på ett papper eller en kursplan satt några märkbara spår. Dels är det lätt att tänka sig en blivande arbetsgivare som är ganska ointresserad av mänsklig balans och hellre ser att nykomlingen kan sälja intensivt, räkna rätt i bokföringen eller programmera datorn effektivt.
De själsliga egenskaper som en liberal education-period ger kan visserligen ofta prövas i yrkeslivet, men de anses kanske viktiga för arbetsgivaren först på högre nivåer i hierarkin, där beslutsfattandet börjar påverka organisationen som helhet. Lättare att få respons har kanske begreppet i förvaltningsmiljöer där rester av gångna tiders ämbetsmannaideal lever kvar. Syftet med verksamheten här är ju mer sällan resultatorienterat. En domstol ska avgöra fall, inte förklara så många som möjligt skyldiga på så kort tid som möjligt. En myndighet ska tillämpa lagar med oväld, inte frestas att ligga på regelgränser för att få god statistik.
Organisationskultur, företagssjäl, anda, ”det sitter i väggarna”. Här kommer tankar om ”liberal education” verkligen till sin rätt. Skulle kanske Carnegie ha klarat sig om des styrelse i tid hade besinnat sig? Vi behöver den mognad som ”liberal education” står för innerligt väl. Sedan gäller det bara att få dem som makten haver att inse detta.
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24











LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA