Louise Bringselius: Kreativa talanger kan utvecklas bättre på landsbygden

Ledare Artikeln publicerades

Storstadens tillväxt bygger bland annat på uppfattningen att talanger växer i urbana miljöer. Men många av de mest talangfulla trivs inte i storstadens tempo, skriver Louise Bringselius.

Vackra naturmiljöer utanför storstäder får talanger att växa. Många utvecklas bättre här än i stressiga urbana miljöer.
Foto: Johansen,Erik
Vackra naturmiljöer utanför storstäder får talanger att växa. Många utvecklas bättre här än i stressiga urbana miljöer.

1930-talets Sverige. Ett decennium som inte bara präglades av den stora depressionen, utan också av betydande regionala klyftor. Här är vi tillbaka idag. Hela den utjämning av tillväxtklyftan mellan landets regioner som ägde rum perioden 1930-1980 är utraderad. Siffrorna kommer från en analys av dataserier på länsnivå från1860 till idag, av docent Kerstin Enflo vid Lunds universitet (se bl a SNS-rapport nr 2016:33). Hennes analys visar hur det sker ett tydligt trendbrott omkring år1980. Från år 1860 och fram till dess minskade de regionala skillnaderna i BNP per capita. Idag är vi tillbaka på en regional jämlikhet i nivå med 1930-talet. Framför allt är det, enligt Enflo, Stockholm som nu står för tillväxten. Det är kanske inte så förvånande.

Under samma period har vi sett en medveten satsning på huvudstaden, med olika flaggor och argument. Framför allt märks tre: satsningar på excellens, stordrift och kreativa näringar. Som av en tillfällighet har man från Rosenbad ofta velat se excellensen, stordriften och kreativiteten koncentrerad just till vår huvudstad. Idag tar stockholmsentusiasmen sin utgångspunkt framför allt i de kreativa näringarna.

Många menar att storstaden är det naturliga hemmet för den kreativa klass som ska vara nyckeln till samhällets långsiktiga tillväxt. Inspiration har framför allt hämtats från den inflytelserike forskaren Richard Florida. Han ser stadens storlek som en förutsättning för högteknologiska som kreativa landvinningar. De människor som han sätter sin tilltro till kallar han för ”high bohemians”. Men många forskare håller inte med Richard Florida.

Problemet är nämligen att talang inte är så här förutsägbar eller lättfångad. Olika människor stimuleras till kreativitet på olika sätt. Många av de mest talangfulla, visar aktuella studier, tillhör dessutom gruppen högkänsliga. Det här är sällan personer som trivs med storstadens tempo och tumult. Deras kreativitet har ofta en mer naturlig hemvist i lugna miljöer,exempelvis i landsbygdens vackra naturmiljö. Med dagens informationsteknologi är man heller inte på något vis avskuren från kontakt med omgivningen ens om man sitter i de ensligaste delar av landet.Det finns många exempel på att många av Sveriges kreativa supertalanger idag söker sig mindre städer, glesbygd eller till och med landsbygd för inspiration och lugn i sitt arbete. Modebranschens Johan Lindeberg är en i raden. I hans fall bar flytten av till en lada utanför skånska Torekov, där hans kreativa arbete fortsätter.

Sveriges tillväxt måste hämtas från hela landet. Vi har en stolt tradition av regional jämlikhet i Sverige att värna om. Det finns anledning att betona att hela Sverige spelar i samma lag. När partierna stakar ut sina agendor inför valåret 2018 kan man hoppas att den ökande regionala ojämlikheten ses som en klyfta som är väl så problematisk som andra klyftor i samhället.

Louise Bringselius

Fil dr och docent i företagsekonomi vid Lunds universitet.