Louise Bringselius: Högt pris för dåligt ledarskap

Ledare Artikeln publicerades

Destruktiv personalpolitik leder till fler självmord, konstaterar Louise Bringselius.

Varje år begår många människor självmord till följd av en dålig arbetsmiljö, med stress eller trakasserier. Ska det kunna förebyggas behöver vi lägga betydligt större vikt vid att följa upp och agera på dåligt ledarskap i offentlig sektor – och börja bland toppcheferna.

Konsekvenser av dåligt ledarskap; psykisk ohälsa.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Konsekvenser av dåligt ledarskap; psykisk ohälsa.

En ny brittisk undersökning visar att minst 300 sjuksköterskor i England och Wales begick självmord under perioden 2011-2017. I denna grupp är självmord 23 procent vanligare än det nationella genomsnittet (källa: the Office of National Statistics, ONS). Även i Sverige är det vanligt med psykisk ohälsa bland vårdpersonal, inte minst bland läkare. Men larmen hörs också från andra yrkesgrupper i offentlig sektor, som socialhandläggare och lärare.

Problemet stavas dock inte alltid arbetsbelastning, utan en viktig förklaring är också personalpolitik och ledarskap.

Då blir det genast känsligare och ljuset måste riktas mot de högsta cheferna och den centrala HR-funktionen. Från forskning vet vi att ett så kallat destruktivt ledarskap kan få betydligt större konsekvenser än ett välfungerande ledarskap. Men hur duktig är offentlig sektor på att identifiera och hantera chefer som uppträder illa? Metoo-debatten indikerar att man har översett med alltför mycket.

Ett problem är att det har blivit vanligt att använda sig av ”signaler” för att få anställda att ”självmant” välja att lämna organisationen. Men dessa signaler stavas i praktiken mobbning och trakasserier. Det kan handla om allt från okvalificerade eller omöjliga arbetsuppgifter till direkt kränkande bemötande.

I Frankrike pågår just nu en unik rättegång, till följd av just trakasserier gentemot personalen. Totalt 35 anställda tog livet av sig efter under perioden 2008-2009, då France Telekom (nuvarande Orange) omstrukturerades och gjorde kraftiga nedskärningar för att öka lönsamheten.

”Avgångarna ska ske på ett eller annat sätt, genom dörren eller fönstret”, hade VD Didier Lombard förklarat, enligt åtalet. Medarbetare vittnar om systematiska trakasserier. Utöver Lombard åtalas nu bland annat bolagets vice VD samt personalchef. Intressant här är att psykiska trakasserier inte betraktas som en fråga om en relation mellan chef och anställd, utan som en medveten strategi från organisationens ledning, riktad till personalen som helhet.

Vi ska inte tro att de här problemen är isolerade till andra länder. Nyligen hörde jag den högsta chefen för en av Sveriges största offentliga organisationer uttala under ett möte att ”det är bra att chefer slutar”. Bakom stängda dörrar berättade övriga chefer om den rädsla som samme chef skapade med sitt eget ledarskap.

Ett destruktivt ledarskap som skapar rädsla bland personalen har länge betraktats som en intern angelägenhet. I en kontext med hård arbetsbelastning och litet handlingsutrymme riskerar dock den yttersta konsekvensen att bli självmord. Vi behöver lyfta på locket till denna inre värld och sätt ljuset på de högsta beslutsfattarnas agerande och ansvar. Det spelar ingen roll hur väl man talar eller hur fin värdegrund offentliga organisationer har, om inte den högsta ledningsnivån lever som man lär.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.