Linné i god mylla
Högkonjunkturer uppskattas av de allra flesta. Dock inte av universitetsekonomer. När arbetsmarknaden lockar studenter sjunker genomströmningen och anslagen minskas. Det är inte några lätta tider för alla fakultet på Linnéuniversitetet just nu. Lägg därtill besvikelsen över att forskningsanslagen inte nått de nivåer som utlovades när Växjö universitet och Högskolan i Kalmar följde intentionerna uppifrån och fusionerades till ett gemensamt universitet.
Linnéuniversitetets lednings långsiktiga arbete att minska beroendet av statlig finansiering och söka pengar och samarbeten regionalt skapar därmed något av en ekonomisk balans. När statliga anslag inte räknas upp måste universitet söka alternativ finansiering. Det stärker också något så centralt som universitetets självständighet.
På denna punkt ligger också Linnéuniversitetet i framkant i Sverige. Uppsala universitet har ett stort eget kapital sedan Gustaf II Adolfs dagar, Wallenbergstiftelser är tunga finansiärer av forskning i Sverige. Kampradstiftelsen med 4,7 miljarder i tillgångar är numera en viktig finansiär av forskning i Småland.
Som Universitetskanslerämbetet uppmärksammat är näringslivets anslag till universitet i Sverige emellertid blygsamt. Det på måndagen presenterade samarbetet mellan Södra och Ikea å ena sidan och Linnéuniversitetet å andra sidan bryter därmed med mönstret. Omfattningen, 300 miljoner kronor, är stor och långsiktigheten, 10 år, är notabel. Det finns också stora förhoppningar om att knyta upp fler aktörer, gissningsvis andra delar av den småländska skogsindustrin, i samarbetet.
I Sverige ses statliga medel ofta som en garant för oberoende, medan donationer och externa anslag länge uppfattats som stående i strid med akademisk frihet. Men satsningen på Linnéuniversitetet visar också att externa finansiärer kan skapa både bredd och spets.
I branschen finns en befogad oro över att tidens polarisering gällande skogsfrågor ska färga etablerade utbildningar och forskning.
Trots skogsnäringens stora betydelse för den svenska ekonomin har forskning om innovation och utveckling närmast avlövats, om uttrycket tillåts. Andra perspektiv har kommit att väga tyngre. Det finns därmed något av ett vetenskapligt underskott i skogen.
Därmed kommer betydelsen av trädplantering inte fram i klimatdebatten. Och därmed riskerar svensk industri att hamna på efterkälken när det gäller hållbar produktion.
Med branschens medel i förening med universitetets kompetens och vetenskapliga integritet fylls nu denna glänta i skogen med innehåll.
Att det sker på Linnéuniversitetet är ingen slump. Initiativet kommer inte från staten, inte från myndigheterna.
Södra är ett medlemsägt företag med många mindre privata skogsägare i södra Sverige Förvaltarskapet och långsiktigheten, ”den planta som sätts till våren ska huggas om 80 år”, som sätter sin prägel över det lilla skogsskiftet karaktäriserar nu också koncernandan. Bolaget finns liksom den lilla markägaren i ett sammanhang, i ett samhälle vilket ställer krav på ansvar. Ansvar som Södra tar och som Ikea tar.
Fria markägare och fritänkande universitet i samverkan. Se där en god mylla för tillväxt av både skog och kunskap.
