Annons

Lättade liberaler efter landsmötet

Liberalerna kommer med lättnad genom sitt landsmöte. En orsak är att Januariöverenskommelsen knappt nämndes.
Ledare • Publicerad 17 november 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Nyamko Sabuni sår ett frö som kan växa.
Nyamko Sabuni sår ett frö som kan växa.Foto: Pontus Lundahl/TT

I sitt första tal som ledare för Liberalerna sådde partiledaren Nyamko Sabuni helt klart ett frö som om det vårdas rätt kan växa rejält.

Medan företrädaren fokuserade på smala väljargrupper med frågor såsom värnskatt, kärnkraft och försvar - och ibland skolan - kopplar Sabuni vad som kallas ett ”förortslyft” av landets utsatta bostadsområden till en liberal vision av social rörlighet och klassresa.

Annons

Politiska förslag brukar sällan nå framgång om de inte står i samklang med partiets egen själ. I förortslyftet finns emellertid det socialliberala dna:t om allas lika möjligheter, oberoende av social bakgrund. Förortslyftet passar helt enkelt in i Liberalernas egen självförståelse.

Samtidigt väljer och vrakar Nyamko Sabuni själv från den breda palett av liberala åskådningar som ryms i partiet. Förortslyftet sätts också in i en annan idétradition av det senare slaget, där tilltron till statsmakten, planering och systemskifte är närmast obegränsad.

Det bor nästan 600 000 personer i landets utsatta områden. Antalet områden växer i antal och i befolkning med den fortsatta migrationen. Sabunis utspel om att inga områden ska vara utsatta år 2030 vittnar möjligen om liberal optimism, men speglar också partiets orimliga framstegstro och ibland närmast religiösa tro på politikens möjligheter.

Visioner och målsättningar är inte fel. Och flera av de förslag som Sabuni lanserade kan mycket väl minska utanförskap och stärka tryggheten. På det hela taget var Sabunis tal ovanligt sakfrågeinriktat.

Problemet är att Liberalerna å ena sidan är det parti som profilerar sig som de sänkta skatternas företrädare och å andra sidan inte tvekar att hysa den djupaste tron på att social ingenjörskonst på dryga tio år ska omforma gigantiska bostadsområden.

Att liberala traditioner kolliderar syntes också i flera avgöranden i värdefrågor. Mot partiledningens önskan – i Liberalerna där ombuden ogillar auktoritet ovanifrån är ledningen svag – fastställdes att partiet är för att utreda frågan om aktiv dödshjälp. Det var detta landsmötes stora ”frihetsfråga” enligt de triumferande motionärerna.

Samtidigt fattades ett beslut om att förbjuda vårdvägran, det som i internationella konventioner kallas för samvetsfrihet. Ska läkare i framtiden tvingas att utföra dödshjälp?

Det svenska parti som kanske har allra stoltaste traditioner i värnandet av minoriteters rättigheter vill ytterligare också begränsa möjligheten till religiösa inslag på konfessionella skolor. Beslutet ska även gälla landets flera hundra kristna förskolor och är därmed en långtgående inskränkning av valfriheten inom barn omsorgen.

Hur länge till orkar den lilla klicken frisinnade vara kvar i partiet när statssekularismens breder ut sig? Sabuni själv har odlat sig religionskritiska profil när hon nyligen signalerade att hon varken ”läser bibeln, Koranen eller några andra religiösa texter” och tycks få respons från partimajoriteten. I andra partier arbetar ledningen normalt för att hålla samman olika konstellationer och väljarbaser.

Att landsbygd och landsort historiskt varit viktigt för partiet är idag närmast okänt. Länge var Värmland, Jönköpings län och Västerbotten liberala fästen. I städerna formade lärare och köpmän den liberala rörelsen.

Annons

Sabuni som av många uppfattas som storstadsmänniska talade emellertid inspirerad av sina vistelser i västra Värmland med övertygelse om landsbygdens framtid och skogsindustrins betydelse – i motsats till företrädaren som hellre appellerade till de storstadsbor som ser skogen som reservat och inte som en resurs. På den punkten vårdades partiets tradition.

Landsmötet ger således ett något spretigt intryck. Januariöverenskommelsen, som den nya ledningen ogillar, framstod under de tre dagarna som ett enda stort tabu. Till skillnad mot Centerns partistämma där ”Januariavtalet” sågs som en nyckel till politisk makt.

Det man inte pratar om brukar vara det mest problematiska. Det gäller på ett personligt mänskligt plan. Och det gäller också ett politiskt parti.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons