”Låt oss strida en var för sin uppfattning”

Ledare Artikeln publicerades

Ölandskvinnor hade stor betydelse för det demokratiska genombrottet i Sverige.

Att det i år har gått 100 år sedan kvinnor fick rösträtt torde vara allmänt känt, men personerna bakom genombrottet har överlag fallit i glömska. Det gäller även i deras hemlän.

Lisa Hammar och Bertha Wellin var i hög grad bidragande, men har fått ganska lite uppmärksamhet i länet trots att båda hade stark anknytning till Öland och Kalmar. Lisa Hammar var dotterdotter till prosten Carl Lindbom i Löt och dotter till prästen Per Albihn, även lärare vid Kalmar läroverk.

Barometerns rapportering om valresultatet 1921.
Barometerns rapportering om valresultatet 1921.

Lisa Hammars liv skildras i en nyutkommen bok skriven av sonen Tomas, Glöm inte vårt uppdrag! Gillis och Lisa Hammars kamp för folkbildning, demokrati och människors lika värde under världskrigens sekel (Stockholmia förlag). Mycket av boken handlar om den så kallade hemgården Birkagården i Stockholm, där Lisa och Gillis tillsammans med den framstående predikanten och folkbildaren Natanael Beskow verkade för att förbättra arbetarnas situation.

Men Lisa, som efter Nisbethska flickskolan i Kalmar fortsatte till Tekla Åbergs högre allmänna läroverk för flickor i Malmö, var också högst engagerad i kampen för kvinnors rösträtt. Redan under sina studier i Malmö samlade hon in namnunderskrifter för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hon drev samma fråga i sin uppgift som ordförande i de kvinnliga studenternas förening i Lund.

Boken Glöm inte vårt uppdrag! skildrar paret Hammars livsbana med början på Öland.
Boken Glöm inte vårt uppdrag! skildrar paret Hammars livsbana med början på Öland.

Och som lärarinna i Tranås fortsatte hon insamlandet av namnunderskrifter, både där och i Stockholm. ”Till dem som öppnade dörrarna sa hon att det var otillständigt att kvinnor att kvinnor alltid fick lägre lön än männen och att det var kränkande att de, fast de betalade samma skatt som männen, inte fick vara med och bestämma hur deras skattepengar skulle användas”, skriver Tomas Hammar.

Inspiration fick Lisa Hammar från Storbritannien, där hon under ett besök 1911 hade bevittnat suffragetternas kamp för kvinnors rösträtt. Den svenska opinionen kunde dock vara svårbearbetad. Från arbetet med namninsamling i Stockholm skrev Hammar en gång: ”Inte ett spår av solidaritetskänsla eller begrepp om att det är en sak som rör oss allihop ... Jag känner mig knäsvag än av rysning över mina senaste erfarenheter av kvinnorna.”

Barometern vid valets inledning i september 1921.
Barometern vid valets inledning i september 1921.

Det är ingen tillfällighet att kampen för kvinnors rösträtt gick hand i hand med ett starkt engagemang för folkbildning. Både rösträtt och kunskap var förutsättningar för frihet och utövande av medborgarskapet. Innehållet i politiken spelade vid denna tidpunkt mindre roll. ”Lisa var inte medlem i något parti och visste ens själv var hon hörde hemma”, skriver Tomas Hammar. FKPR drev frågan om kvinnors rösträtt men var i övrigt politiskt neutralt.

I det första allmänna valet som genomfördes efter införandet av rösträtt för kvinnor, valet till andra kammaren 1921, nominerades ingen av rösträttsrörelsens främsta kvinnliga företrädare. Liberalerna hade trots sitt engagemang för kvinnors rösträtt inte nominerat en enda kvinna på valbar plats. Invald blev däremot högerns Bertha Wellin, född i Torslunda 1870.

Något ”alibi” var Wellin dock knappast. Efter skolgång i Kalmar och arbete som andrasköterska på Kalmar lasarett kom Wellin till Stockholm, där hon utbildade sig till sjuksköterska och så småningom var med och grundade Svensk Sjuksköterskeförening. Hon kom in i politiken genom Stockholms Moderata Kvinnoförening och blev 1913 den första kvinnan i styrelsen för Allmänna Valmansförbundets Stockholmsförening. Under första världskriget var hon ledamot i Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskott och, som historikerna Stina Nicklasson och Ann-Marie Petersson skriver, ”en kraft att räkna med i kommunalpolitiken”.

Det blev hon också i rikspolitiken. Bertha Wellin drev bland annat frågan om att kvinnor skulle få tjänstgöra som domare, argumenterade för gifta kvinnors rätt till förvärvsarbete och verkade för höjda barnmorskelöner. ”Bertha Wellin var för övrigt den enda, som med egna erfarenheter och synnerlig sakkunskap kunde argumentera för sjukvården i andra kammaren”, skriver Nicklasson och Petersson. Det sades om henne att hon orerade som en hel fakultet och kämpade som ett helt regemente.

Nicklasson och Petersson beskriver hennes 15-åriga insats i riksdagen som en betydelsefull pionjärgärning: ”Hon hade skapat respekt för kvinnor som politiska aktörer.”

Bertha Wellin, född på Öland och högerns första kvinnliga riksdagsledamot.
Foto: /TT
Bertha Wellin, född på Öland och högerns första kvinnliga riksdagsledamot.

Wellin är ett exempel på det paradoxala utfallet av kvinnors inträde i politiken. Som historikern Kjell Östberg har observerat fick socialdemokraterna mest med hemmafruar i sina kvinnoorganisationer, när de helst hade velat organisera industriarbetande kvinnor. Högern, däremot, som i teorin hade en mer traditionell uppfattning om kvinnors uppgift i samhället fick framgångsrika yrkeskvinnor som företrädare. Och snabbt gick det. Från att Allmänna valmansförbundet överhuvudtaget tillät kvinnliga medlemmar till att Bertha Wellin valdes in i riksdagen gick det åtta år.

I detta ingick att också kvinnor skulle vara partipolitiska. Det fanns vid denna tid en föreställning om att kvinnors intressen i politiken bäst skulle främjas genom att man samlades över partigränserna i ett stort och neutralt kvinnoförbund. Detta var Wellin kategoriskt negativ till. Männen hade ju aldrig gemensamt ordnat någon neutral politisk upplysningsverksamhet. ”Låt oss därför mötas såsom höger- och vänsteranhängare och låt oss strida en var för sin uppfattning”, sa Wellin.

Även om hon skrev historia som högerns första kvinnliga riksdagsledamot, var det inte som sådan hon själv främst betraktade sig. I en intervju år 1929 sa hon: ”Främst tänker och handlar jag som svensk medborgare, därnäst som högerman och först i tredje rummet känner jag mig som kvinnornas representant.”

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.