Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2011-08-17 | Uppdaterad 2011-08-17
För många barn innebär dessa dagar stor förväntan, pirr i magen och längtan. För många andra är skolstarten förknippad med ångest, ont i magen och ännu ett skolår fyllt av mobbning, utfrysning och trakasserier.
Enligt Skolverkets uppgifter utsätts åtta procent av landets skolelever för mobbning någon gång. 1,5 procent utsätts för långvarig och avancerad mobbning.
Av Skollagen från år 2006 framkommer att kommunerna eller ägarna av friskolorna ansvarar för att skolorna varje år gör en plan som innehåller åtgärder som förebygger och förhindrar kränkande behandling. Därutöver är skolorna skyldiga att inleda en utredning vid indikationer om kränkningar. Visar det sig att mobbning pågår är skolorna skyldiga att vidta kraftfulla åtgärder för att undslippa skadeståndsansvar.
När Svenska Dagbladet granskar samtliga 104 fall som avgjorts av Barn- och elevombudet under år 2010, där kritik riktats mot skolor för sättet som de hanterat kränkningar på, framkommer att det i 44 av 66 anmälningar (övriga har inte kunnat bedömas på grund av otillgängliga partsinlagor) finns beskrivningar som pekar på att skolorna skuldbelägger offret för den kränkande behandlingen han eller hon utsatts för. I flera fall skriver skolorna att mobbningen beror på offrets personlighetsdrag. Utöver detta riktar flera skolor åtgärdsinsatserna mot den som mobbats. En assistent som ska följa med den mobbade som skydd eller tid hos en kurator är några exempel.
Den sortens insatser kan givetvis vara bra om de fungerar som ett stödjande komplement. Men problematiken vilar på oförmågan och oviljan att ta tag i det grundläggande problemet – det som återfinns hos den som mobbar. Istället läggs tid på att direkt eller indirekt förklara för offret att han eller hon har ett ansvar för det som sker. Hur kunde det bli så bakvänt i vårt samhälle, vad hände med vårt civilkurage?
Att utsättas för upprepade kränkningar som syftar till att man systematiskt ska brytas ner kan få djupgående konsekvenser. Att därutöver mötas av en passiv vuxenvärld som tittar bort eller som förklarar det inträffade som ett resultat av den man är blir en andra kränkning. Enligt forskningen är sambandet starkt mellan att bli mobbad som liten och att drabbas av ångest och depression senare i livet.
Den som mobbar känner ingen sympati. Deltagande i mobbning kan vara en tidig signal om framtida grövre kriminalitet. Det finns med andra ord flera goda anledningar att ta förövaren i örat i tid, långt innan man ännu en gång ger sig på offret.
AT
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24











LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA