Låt kommuner ta ansvar
Under juli månad ökade arbetslösheten för första gången sedan hösten 2007. Hos Arbetsförmedlingen var 344 000 personer då inskrivna vilket är en ökning med 5 000 personer jämfört med juli månad förra året.
Anders Ljungberg, enhetschef analys på Arbetsförmedlingen, menar att det är en tydlig ökning som bland annat kan förklaras av ett svagare konjunkturläge. Han bedömer att arbetslösheten kommer fortsätta att öka under den kommande hösten och under nästa år.
Det är nog bara halva sanningen. Sverige befinner sig nämligen fortfarande i en högkonjunktur, även om dess avmattning har påbörjats. Näringslivets anställningsplaner är dessutom fortfarande positiva varför man kan ifrågasätta om konjunkturläget verkligen är en av anledningarna till den ökade arbetslösheten.
Det stora antalet nyanlända är inte heller anledningen till ökningen i arbetslöshet. Det är nämligen bland inrikes födda som arbetslösheten ökar medan arbetslösheten bland utrikes födda minskar från 19,9 till 19 procent. Jobbklyftan är visserligen fortfarande väldigt stor då motsvarande siffra för inrikes födda numera är 3,7 procent likväl minskar den sakta men säkert.
Mer troligt är att regeringens ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder är siffran skyldig. För den nuvarande arbetslösheten om 6,9 procent är ovanligt hög. Under de senaste högkonjunkturerna har arbetslösheten legat under sex procent. Givet spenderbyxorna som regeringen har haft på sig under högkonjunkturen borde arbetslösheten fortsatt minska.
Tack vare den dysfunktionella Arbetsförmedlingen landar notan på landets kommuner. Då myndighetens stöd inte har varit tillräckligt, har många kommuner byggt upp egna arbetsmarknadsverksamheter för att minska arbetslösheten.
Det innebär att skattebetalarna får betala dubbelt för arbetsmarknadsåtgärderna. Först till Arbetsförmedlingens svarta hål och sedan till kommunerna för att dessa ska hantera vad som egentligen är en statlig myndighets ansvar.
Om vi bortser från skatteslöseriet, finns det faktiskt fördelar med att regeringen har låtit detta misslyckande fortgå. För faktum är att kommunerna är betydligt bättre lämpade att ansvara för arbetsmarknadsåtgärder än vad Arbetsförmedlingen är. De har bättre lokalkännedom och har större möjligheter att anpassa arbetsmarknadsinsatser utifrån de lokala företagens behov.
Ytterligare en fördel med att låta ansvaret flyttas från Arbetsförmedlingen till kommunerna, är att kommunerna har stora incitament för att hålla arbetslösheten nere. En hög arbetslöshet innebär lägre intäkter i kommunalskatt och högre kostnader för ekonomiskt bistånd vilket många kommuner torde göra mycket för att undvika.
Om arbetslösheten ökar redan nu kommer det inte bli nådigt när lågkonjunkturen väl slår till. Kommunernas redan nu ansträngda ekonomier, kommer att tyngas ännu mer då fler blir arbetslösa. När Arbetsförmedlingen nu ska reformeras i grunden borde kommunernas ansvar också ses över.
Skattebetalarna behöver då bara finansiera arbetsmarknadsåtgärder en gång och sannolikheten att effektiva åtgärder görs blir desto större eftersom kommunerna har större incitament för att minska arbetslösheten.
Regeringen borde därför fortsätta släpa fötterna efter sig och låta kommunerna göra jobbet.
