Annons

Låt inte sociala medier fördumma debatten

Hashtags, influencers och selfies gör inte mycket för det goda politiska samtalet.
Ledare • Publicerad 17 september 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Den som frågar en ordinarie förstagångsväljare om vederbörande såg slutdebatten mellan partiledarna i SVT eller lyssnade på Ekots partiledarutfrågningar får troligtvis ett nej till svar.

För att partierna ska lyckas nå ut till unga, som röstar i lägre utsträckning än äldre, är det de digitala kanalerna som gäller. Några som behärskar sociala medier är influencers, personer med stora följarskaror på exempelvis Instagram eller Youtube.

Jonas Sjöstedt (V) i ”Partitempen”.
Jonas Sjöstedt (V) i ”Partitempen”.
Annons

Influencern Margaux Dietz, som bloggar på Elles hemsida, ledde en ny form av utfrågning: Youtube-satsningen ”Partitempen” där samtliga partiledare deltog. Partiledarna fick dels svara på frågor av mer klassiskt snitt, dels sådana som inte är det minsta relevanta – utan som enbart banaliserar politiken. Vänsterledaren Jonas Sjöstedt fick exempelvis svara på vad som var hans favoritemoji (tummen) och vem Therese Lindgren är (youtuber och skönhetsentreprenör).

Centerpartiets partiledare Annie Lööf lånade företagaren och bloggdrottningen Isabella Löwengrips konto på Instagram på söndagen för att besvara frågor från följare i tjugo minuter. Drygt 400 000 följer Löwengrip på Instagram. Expressen har cirka 47 000 följare på Instagram, Aftonbladet har knappt 70 000.

Socialdemokraterna i Stockholm gjorde valrörelsens kanske mest misslyckade försök att engagera influencers. Lokalavdelningen anlitade en PR-firma som kontaktade unga och frågade om de kunde tänka sig att lägga upp bilder eller filmklipp på Instagram om bostadssituationen i Stockholm där ”de på ett naturligt sätt” inflikade något om partiets bostadsgaranti för unga – till ett pris av några tusen kronor. Är det så ett folkrörelseparti bör kampanja?

Förutom att politiker använder sociala medier för att försöka engagera väljare märks det att influenser från Instagram, Youtube och Facebook har sipprat in i politiken. Det är ett annat språk som används för att kommunicera med yngre väljare.

Valaffisch för Ulf Kristersson (M).
Valaffisch för Ulf Kristersson (M).

Moderaterna i Stockholm delade en bild i sina digitala kanaler där partiledaren Ulf Kristersson syntes bredvid popdrottningen Beyoncé bredvid texten ”Who run the world?”, som anspelar på en av sångerskans mest berömda låtar. Bilden pryddes också av texten: ”Rösta på team Ulf”. Var det inte Kristersson som tyckte att det behövdes fler vuxna i rummet?

Kristersson är inte ensam. Trams är ett blocköverskridande otyg. De rödgröna ministrarna har exempelvis producerat åtskilliga ”selfies” med begränsat politiskt djup under den senaste mandatperioden.

Vad får det för effekt på demokratin när politik allt mer blir en fråga om selfies, memes och hashtags? Det uppmuntrar knappast till några djupare diskussioner. Väljarna blir troligen mer benägna att fatta beslut på felaktiga premisser när de politiska resonemangen blir så pass lättsmälta att de inte behöver tuggas innan de sväljs.

Även om partierna satsar mycket på sociala medier ger det inte nödvändigtvis den utdelning som partierna förväntar sig. Det gick uselt för både Alternativ för Sverige, Medborgerlig Samling och Feministiskt initiativ, trots stark närvaro i sociala medier.

Den digitala eran är en ny offentlighet som partierna behöver förhålla sig till. Men de behöver inte fördumma det politiska samtalet mer än nödvändigt.

Naomi AbramowiczSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons