Läs på om kärnvapenförbudet!
Ett god princip är att aldrig underteckna ett kontrakt som man inte läst. En annan god princip är att läsa en konvention innan den blir föremål för allmän politisk debatt. Det är emellertid uppenbart att få tagit del av den konvention om ett kärnvapenförbud som Sverige röstat fram i FN och som det nu pågår debatt om riksdagen ska ratificera eller inte.
I debatten har det framställts av bland annat utrikesminister Margot Wallström (S) att USA hotat Sverige om konsekvenserna som följer av ett eventuellt svenskt undertecknande. Det kan då vara värt att påpeka att det är Sverige som sökt militärt bilateralt samarbete med USA - det är inte USA som sökt sig till Sverige. Det kan också vara på sin plats att understryka att hela den svenska försvarsplaneringen baseras på att vi får militärt stöd av Nato -- läs kärnvapenmakterna USA och Storbritannien - i händelse av en väpnad konflikt.
Men få har uppmärksammat att det är konventionens konstruktion och lydelse som bidrar till att USA förklarat att ett undertecknande kan äventyra de särskilda relationerna- det guldkort - som Sverige har med försvarsalliansen. Skriver Sverige under är en juridisk tolkning att vissa samarbeten mellan Sverige och USA inte blir möjliga.
Det är här avtalstexten kommer in. Konventionen är legalt bindande och texterna är juridiskt breda och öppnar för tolkningar. I konventionen (Artikel 1 E och F) förbjuds nämligen inte bara själva innehavet av kärnvapen utan också att söka, ge eller få ”assistans” från ett land som utför de handlingar som omfattas av förbudet.
Det är en långtgående formulering enligt de många experter som Barometern-OT talat med.
Svensk export av produkter till ett amerikanskt företag som på något sätt är involverat i kärnvapenproduktion kan därmed bli otillåten. Försvarssamarbeten bygger på ömsesidighet. Om Sverige inte kan exportera lär vi heller inte få importera.
Men förbudet är öppet för vidsträckta tolkningar av de länder som signerat. Även produkter med dubbla användningsområden, som kan användas både inom kärnvapenindustrin och i civil kärnkraft lär omfattas.
Vad händer om fransk kärnkraftsindustri vill importera varan från Sverige? Frankrike som också har kärnvapen kommer inte att skriva under avtalet.
En första möjlighet är i det fall ett svenskt företag med regeringens tillstånd exporterar produkten är -menar en person väl initierad i förhandlingarna - att exempelvis en fredsrörelse stämmer den svenska staten för konventionsbrott.
Avstår Sverige från att exportera mot bakgrund av konventionen kan istället Frankrike stämma Sverige i EU-domstolen för handelshinder.
Det är således inte bara Sveriges tolkning av avtalet som spelar roll utan också hur USA, Frankrike och Storbritannien väljer att läsa det finstilt i det legalt bindande avtalet. Ett undertecknande verkar dock vara lika med att Sverige inte bara ställer sig utanför Nato för all framtid utan också att viktiga Natoländer för att följa avtalet ser sig tvungna att avbryta vidare samarbete med Sverige. Med det blir Sveriges säkerhetspolitiska situation allt mer utsatt.
