Läkare ska rädda liv, inte vara rädda
Beväpnade ordningsvakter på akuten kan komma att bli verklighet inom fem till tio år. Det tror Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarnas lokalavdelning i Stockholm. ”När folk helt obehindrat för in knivar på akuten måste vi ha ordningsvakter som kan vara beväpnade. De kan få tillfälligt förordnande att bära vapen”, säger Fischer till Läkartidningen (2/7).
Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, har det sedan 1980-talet blivit dubbelt så vanligt att utsättas för hot och våld på jobbet. Den mest utsatta yrkesgruppen är vård- och omsorgspersonal.
Här kanske den uppmärksamme läsaren reagerar på att inte polisyrket utmärker sig i SCB:s statistik. Men det torde bero dels på att polis inte finns med som en egen kategori, dels på att SCB frågar om hot ”som var så allvarliga att du blev rädd”.
Som polis finns en mental beredskap för att möta aggressiva människor och de har i sin utbildning förberetts för hur de ska hantera hotfulla situationer. Det betyder naturligtvis inte att våld eller hot mot poliser någonsin ska tolereras, men det visar på att det inte alltid är helt enkelt att jämföra utsatthet i olika yrken.
Likaså bör man notera att den grupp av vård- och omsorgspersonal som löper störst risk att bli hotade eller slagna, är de som arbetar med boende. Det kan exempelvis handla om att man hjälper dementa, som i ett förvirrat tillstånd blir våldsamma.
Sedan finns andra slags hot och våld, som när kriminella gäng kommer till akutmottagningar i samband med skjutningar. Då passeras en gräns som samhället aldrig får acceptera.
Vid akutsjukhusen i Stockholm, Göteborg och Malmö är detta sedan en tid ett återkommande problem. Men när SVT Nyheter undersökte femton av landets största sjukhus visade det sig att det även drabbar medelstora städer.
Oroligheter på sjukhus begränsas heller inte till situationer med vård av skottskadade. Länssjukhuset i Kalmar fick i vintras spärras av då ett 50-tal personer försökte ta sig in till en avliden patient. Polis tillkallades till följd av den hotfulla stämningen.
Efter att den så kallade blåljusutredningen föreslog skärpta straff för de som angriper polis, ambulans eller räddningstjänst har det höjts röster för att även sjukvårdspersonal ska omfattas av ett förstärkt skydd. Riksdagen har ställt sig bakom detta i ett tillkännagivande.
Det är bra att med skärpta lagar markera, att vi ser extra allvarligt på angrepp mot de som har till uppgift att skydda och hjälpa oss. Att var tredje läkare säger sig ha utsatts för hot eller våld är bedrövligt.
Men för att minska otryggheten bland läkare, sköterskor och - inte att förglömma - patienter på sjukhusen krävs mer än skärpta straff. Det krävs också att sjukvårdspersonal, liksom poliser, får utbildning i hur de ska hantera hotfulla situationer. Likaså att sjukhusmiljöer planeras så att obehöriga inte kan ta sig in och där personalen vid behov kan sätta sig i säkerhet.
Tanken på beväpnade ordningsvakter på akuten, kan vid första anblicken tyckas vara ett misslyckande - en kapitulation inför ett allt råare samhälle. Men det verkliga misslyckandet är om sjukvårdspersonal och patienter inte känner sig trygga.
