Lägre krav fel och farlig väg

Ledare Artikeln publicerades
Sänkta antagningskrav för poliser ger sänkt förtroende.
Foto:TT
Sänkta antagningskrav för poliser ger sänkt förtroende.

Återigen sänks kraven för att bli polis. Men den vägen är en beprövad återvändsgränd.

För det första: bekymren inom Polisen kan inte enbart lösas med fler poliser. Problemen härrör även från sådant som arbetsmiljö, ett starkt ifrågasatt ledarskap, resursslukande omorganisationer, lönebilden och val av arbetsmetoder. Det sistnämnda har visat sig inte minst i relation till de hårt brottsbelastade och otrygga områden som vuxit sig starkare och fler under ett stort antal år.

Direktiven att vara defensiv i mötet med de eskalerande problemen i så kallade utsatta områden har varit direkt kontraproduktiva och de skötsamma medborgarna har svikits på grund av metodvalet. Med detta sagt står det även klart att poliserna på fältet inte fått det stöd och den utrustning de behöver för att möta en verklighet som i allt högre grad stavas våld.

Dessutom är poliser ständigt påpassade av allmänheten. Självklart behövs ett vakande öga på dem som har makt och förtroende att utöva statens våldsmonopol. Men kritiken mot polisen liknar ibland ren hets och framförs av och till av grupper på vänsterkanten, som inte är demokratins eller rättsstatens vänner.

Fast att fler poliser ska lösa samhällets problem ses från de beslutande som universallösningen. Att kraven sänks för att komma in på polisutbildningen - för att öka antalet poliser - visar att tänkandet är kvantitativt och inte kvalitativt. Det är fel väg. Fler poliser behövs förvisso som ett led i återupprättandet av lag och ordning i landet, men inte till priset av kvalitetssänkning.

Kraven för att bli antagen till polisutbildningen ska istället vara hårda och tydliga vad gäller utbildning, personliga egenskaper, medicinsk och fysisk prestanda. Det är en fråga om säkerhet för den enskilda polisen och för medborgarna, men det handlar även om yrkets status och förtroendet för kåren. I andra yrken där utbildningen kommit på glid och krav sänkts, som i lärares eller prästers fall, har status förlorats.

Men nu ska begåvningskraven för antagning sänkas. På så sätt tror polisledningen att kvalitén ska öka och att regeringens ambition att ge polisutbildningen högre akademisk status kan säkras. Det är givetvis rena rama snömoset.

Kraven har dessutom redan sänkts. Språkkraven mildrades och provet i läsförståelse slopades. Det rimmar illa med den grundförutsättning som fortfarande lyfts fram bland punkterna för antagning: Att kunna uttrycka sig väl i tal och skrift.

Det vi ser är ett stressat samhälle som sänker kraven för att lappa och laga i samhällsväven. Tidigare i år kom regeringen med förslag om att sänka kraven på personalen inom socialtjänsten. Nyligen visade det sig att ett överbelastat Migrationsverk gett biträden för kvalificerade uppgifter i bedömningar av asylärenden. Likaså föreslås förenklingar i valideringen av utbildningar för vårdyrken.

Sammantaget är detta oroväckande tecken. Det förtroende baserat på tillit till kompetens som tagit lång tid att bygga upp kan snabbt raseras. Om framtiden ska värnas är sänkta krav en återvändsgränd.