• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Kvitter bättre än Twitter

Ledare 2010-09-08 | Uppdaterad 2010-09-07

Foto: Per Hammenvik

Ulf Wickbom följde med kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth och Lars Blomberg på besök hos väljare i bostadsområdet Norrtorn i Oskarhamn.

Det klassiska sättet att möta väljare står sig gott mot de sociala medierna, säger kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. Hon knackar dörr i bostadsområdet Norrtorn i Oskarshamn. En soffliggare har just stängt dörren framför näsan på henne. Han tyckte inte om att hans gamla parti hade inlett ett blocksamarbete, förklarar hon. Samtalen värvar få nya väljare. Men valrörelsens angelägnaste frågor kommer till ytan under några minuters samspråk över tröskeln.
Barack Obamas valkampanj 2008 uppmärksammades i Sverige. Han mobiliserade och informerade med hjälp av nya sociala medier i mobiltelefoner och datorer. Metoderna skulle importeras till den svenska valrörelsen, hette det.
Moderaterna samlas på Stora Torget i Oskarhamn. Partiets tre toppnamn på valsedeln är där. Lars Blomberg, Emma Dahlberg och Leif Axelsson väntar i skymningen på kulturministern. Hon har varit i Västervik på förmiddagen som idrottsminister. Hon har besökt Astrid Lindgrenattraktioner i Vimmerby som kulturminister och ska avsluta dagen som valarbetare i Oskarshamn.
Medan vi väntar frågar partifolket vart de sociala medierna tog vägen. Det bloggas friskt och diskuteras på alla upptänkliga sätt på nätet. Men kampanjarbetet följer i stort gamla mönster. Oskarhamn är en av 100 orter, där moderaterna besöker väljare i hemmet. Socialdemokraterna säger, att de har besökt 350 000 hushåll och siktar på 650 000 till.
Det finns trots allt en skillnad mellan USA och Sverige. USA har inte politiska partier med valstugor på torgen och lokala organisationer. Obama behövde rekrytera en tillfällig armé av frivilliga.
Lena Adelsoh-Liljeroth och Lars Blomberg ringer på dörren på Älgstigen. Stefan Olheden, egenföretagare, väntar ut den första presentationen från besökarna.
Man blir lite luttrad, när man hör er alla prata på, säger han.
Lena Adelsohn-Liljeroth replikerar: Vi gick till val 2006 med 107 löften. Vi har genomfört 95.
Gemene man sitter inte med listan och bockar av, svarar Stefan Olhede. Men, tillägger han, jag har hört på radio att ni har uppfyllt en del.
Samtalet fortsätter en stund med politikerna i den lyssnande rollen.
Lars Blomberg har erfarenheter från tidigare, då han knackade dörr med migrationsminister Tobias Billström.
På ett ställe låg kampanjmaterial från ett annat parti på dörrmattan under brevlådeinkastet.
Trevligt att ni plingar på, fick de höra.
Jag har inte en enda gång mött något politikerförakt. De flesta tar emot och vill diskutera, inte minst de lokala frågorna, säger Lena Adelsohn-Liljeroth.
Jag noterar ytterligare en skillnad mot TV-bilderna från amerikanska valkampanjer. Säkerhetspådraget i kvarteren runt Älgstigen finns, men tränger sig inte emellan politiker och väljare. Tre åskådare visar sig vara poliser från kommunen, som klätt sig i fritidskläder för att inte skrämma vettet ur väljare som öppnar dörren. Det är överraskande not att kulturministern står på förstutrappen.
När jag kommer hem är det diskussion om kampanjmetoder på Aktuellt.
Sociala medier har helt misslyckats i den här valrörelsen, säger Viggo Cavling, chefredaktör för tidningen Resumé. Det enda nya inslaget är de många valfilmerna i reklam-TV och på bio. Cavling dömer ut de flesta för att de saknar känsla.
Jag tänker: Är inte levande människor ett oöverträffat socialt medium? Skapar inte det personliga mötet en känsla, som dröjer kvar längre än effekterna av en valaffisch eller reklamfilm?

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus