Kunskap är den intressanta vinsten

Styrkta av det faktum att Skolinspektionen i förrgår stängde en fristående gymnasieskola i Stockholm, presenterade de sedan sitt senaste förslag: ett omedelbart stopp för nya vinstdrivande skolor.

Valet 2018 kommer att bli en folkomröstning om välfärden, spår Socialdemokraterna. Och när man tittar på opinionsundersökningar verkar det som att Socialdemokraternas vinstkritik skulle ha vind i seglen: en majoritet av svenskarna svarar ja på frågan om välfärdsföretags vinster borde begränsas eller förbjudas helt.

Men det folkliga missnöjet med vinster i välfärden torde till stor del vara en proxyfråga. Frågan om vinster har i debatten lyfts till en avgörande faktor för kvalitet, samtidigt som det bland väljarna finns ett befogat missnöje med vad de får för sina skattepengar. Vinster har blivit en tacksam syndabock att peka på. Men vilken ansvarstagande förälder skulle välja bort en fungerande vinstdriven skola, till förmån för en dåligt fungerande kommunal skola?

Internationella engelska skolan är börsnoterad - mer vinstdrivande än så blir det inte. Den totala kön till deras skolor uppgår i dag till 179 000 sökande. Uppenbarligen finns bland föräldrar ett starkt intresse för det som har blivit skolkoncernens signum: ordning och studiero.

Därför var det välkommet att alliansens partiledare på DN debatt (12/6) efterfrågade ordningsbetyg samt stärkta befogenheter för rektorer att flytta elever som stör undervisningen eller beter sig illa mot andra elever. Likaså att lärare ska få mer tid för undervisning genom att andra yrkesgrupper avlastar dem i andra arbetsuppgifter. En annat positivt förslag är extern rättning av nationella prov för att skapa en mer likvärdig bedömning.

Glädjebetyg är ett reellt problem i svensk skola. Här finns positiva reformer även från Socialdemokraterna, exempelvis att nationella prov anonymiseras och sedan ges extra tyngd vid betygsättning.

Men att socialdemokraterna vill begränsa skolors möjlighet till marknadsföring är mer svårbegripligt. Hur ska man bekämpa segregering om inte även resurssvaga kan få mesta möjliga information om vilka skolor som finns att söka? Att kunna välja skola har för många invandrarbarn blivit en möjlighet att ta sig bort från en undermålig kommunal skola och söka sig till en bra skola i en annan del av staden.

Samtidigt är det onekligen så att det bland borgerliga friskoleförespråkare funnits en naivitet kring hur skolan påverkas av att barn inte längre bara är elever, utan även kunder. Men hela vårt samhälle, präglat av decennier av fred och välstånd, har utvecklats negativt i vår syn på vad kunskap, hårt arbete och god fostran innebär. Detta gäller såväl vuxna som barn.

Att förhållandet till kunskap är på väg att förändras till det bättre, blev tydligt när Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson (DN 18/6) utlovade att faktakunskaper ska lyftas fram mer i grundskolans kursplaner. Det är här diskussionen borde ta sin början. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Hur kan det ske på bästa sätt? Hur mäter vi elevernas resultat rättvist?

När vi besvarat de frågorna kan vi också kontrollera att skolorna når upp till de krav vi ställer. Den huvudman som lyckas med detta och dessutom går med vinst ska gratuleras, inte kritiseras.