Annons

Kränkande och felaktigt av Barometern-OT

Skribenten har starka åsikter men till synes inte någon som helst baskunskap om hur digitala vårdmöten går till, skriver Magnus Nyhlén, läkare och grundare av Min Doktor, i ett genmäle.
Publicerad 26 januari 2018
Detta är en insändare i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Riskerna för felbehandling är mindre i den digitala vården.
Riskerna för felbehandling är mindre i den digitala vården.Foto: isabell Höjman/TT

Ledaren i Barometern onsdag 24/1 innehöll en rad faktafel och kränkande uttalanden om såväl läkarkårens omdöme som patienternas trovärdighet. Skribenten blandar gissningar friskt med generaliserande och ett citat som klippts ut för att ge sken av att gälla all digital vård när det egentligen avser hur en ny enskild vårdgivare agerar och som vi andra uttalat tagit avstånd från.

Skribenten har starka åsikter men till synes inte någon som helst baskunskap om hur digitala vårdmöten faktiskt går till. Jag bjuder därför på en introduktion: Alla våra patienter har verkliga besvär. Cirka 20% som söker vård hos oss bedöms antingen klara sig med egenvård eller behöva ett fysiskt besök, kanske till och med akut, och de triageras vidare till 1177 eller vårdcentral utan kostnad för vare sig patient eller samhälle.

Annons

Vi litar på att våra patienter både klarar att ta tempen själva och uppge sann information som svar på läkarens frågor om symptom och besvär. Samma frågor som de annars besvarat inne på mottagningen. Att patienterna själva får fundera utan stress medan de svarar skriftligt på frågorna ger dem en trygghet och kontroll över vad läkaren faktiskt måste ta ställning till, till skillnad från ett fysiskt besök där läkaren ”äger” det som skrivs in i journalen efter mötet. För oss innebär den skriftliga lösningen att vi kan dra full nytta av tekniken, med inbyggda beslutsstöd, påminnelser, varningsflaggor och riktlinjer för läkaren. På så vis har vi faktiskt lyckats bygga bort de vanligaste riskerna för felbehandling som sker i den fysiska vården.

De patienter som når fram till Min Doktor möter erfarna läkare som jobbar på traditionella sjukhus och vårdcentraler till vardags och som självklart bedriver vård enligt samma riktlinjer, vetenskap och beprövade erfarenhet när de möter patienter över nätet. Samhällskostnaden för ett digitalt besök är 400 kronor och patientavgiften är 250 kronor. Ett fysiskt besök kostar Kalmar län 1 700 kr att producera. Redan där förstår våra patienter, vad än ledarskribenten har för åsikt om vanligt folk, att det är billigare för skattebetalarna om fler patienter väljer digitala besök. Det frigör också plats på vårdcentralerna för dem som verkligen behöver, eller vill ha, fysiska besök.

Dessutom avlastas akutmottagningarna. Hela 23% av Kalmars invånare uppger i en SIFO-undersökning att de besökt akuten med en åkomma som borde hanteras av vårdcentralen, för att snabbare få träffa läkare. Det innebär sannolikt en onödig utgift på runt 70 miljoner per år för skattebetalarna, för att inte tala om att de tar upp plats på akuten från mer akut sjuka, och bidrar negativt till en redan överbelastad arbetsmiljö. Och det beror kanske på att mer än hälften av befolkningen, 59% oroar sig för att det tar lång tid att träffa läkare när de behöver det.

Digitala vårdmöten är en liten pusselbit av lösningen på de gigantiska utmaningar som vården står inför. Växande befolkning - och därmed ökande utnyttjande av välfärden - rimmar illa med att vi blir allt äldre och färre som bidrar till skatteintäkter. Vi måste jobba smartare, självklart med bevarad patientsäkerhet och läkarintegritet, men svaret är inte att fortsätta som förut. Digitaliseringen innebär inte nya IT-system som påminner om de redan föråldrade vi har idag, och inte heller att sätta in tekniska lösningar i de befintliga processerna - utan att med tekniska stöd och hjälpmedel faktiskt ge personalen ett mer effektivt stöd i arbetsvardagen och på så sätt bidra till "effektivitet, säkerhet och trygghet" åt både patient och vården.

Jag uppmanar ledarskribenten att sätta sig in i de möjligheter som digitaliseringen medför i form av effektivare processer som avlastar de dyrbara och sällsynta resurserna som vårdprofessionella utgör. Du behöver inte tycka om varken privata företag eller ny teknik, men både du och jag kommer sannolikt behöva vård i framtiden och då måste vi ge samhället en chans att erbjuda den.

Magnus Nyhlén, leg läk och grundare av Min Doktor, Sveriges första och ledande digitala vårdgivare.

Svar: Statistiken från Region Jönköpings län ger vid handen att antalet besökare i relation till befolkning är väsentligt högre i storstadskommuner än i kommunerna i exempelvis Kalmar län (i Borgholm 4,0 per 1 000 invånare att jämföra med Nacka 41,3 per 1 000 invånare. Barometern-OT ifrågasätter ingalunda digitalisering av sjukvården utan har tvärtom framhållit den som ett helt nödvändigt svar på de kostnadsutmaningar som följer av de demografiska förändringarna. Men en digitalisering som leder till ökad vårdkonsumtion, som inte leder till någon påtaglig avlastning och som utnyttjas mest där tillgängligheten redan är som störst är svår att se som lösningen på dessa utmaningar.

Daniel BrawSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons