Kommunal utjämning är inget för glesbygden

Ledare Artikeln publicerades

I Stefan Löfvens sommartal utlovades mer pengar till glesbygden genom att öka det kommunala utjämningssystemet. Men de stora vinnarna är i realiteten Malmö och Göteborg.

Återkomsten av det starka samhället. Det var Stefan Löfvens lösning på de stora problemen med gängskjutningar, låga pensioner, vårdköer och stor migration. För att åstadkomma detta ska det kommunala utjämningssystemet förändras.

Stefan Löfvens sommartal var ett dåligt försök att maskera det kommunala utjämningssystemet som något som framför allt gynnar glesbygdskommunerna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Stefan Löfvens sommartal var ett dåligt försök att maskera det kommunala utjämningssystemet som något som framför allt gynnar glesbygdskommunerna.

Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för landets kommuner och landsting så att alla medborgare ska kunna få en god service. Det brukar beskrivas som en omfördelning av skattemedel från välbärgade kommuner och storstadsregioner till glesbygden, till kommuner där befolkningen minskar eller som av andra anledningar har sämre förutsättningar.

Kalmar, Nybro och Mönsterås är kommuner som får stora pengar genom det kommunala utjämningssystemet men det är faktiskt Malmö och Göteborg som är de största bidragstagarna. Trots att dessa kommuner ses som ekonomiskt starka och expansiva regioner – är det dessa städer som tynger systemet.

Malmö får över 5,5 miljarder kronor och bidraget till Göteborg överstiger 2,4 miljarder. Det kan jämföras med notan för Åsele kommun på knappt 82 miljoner som är den kommun där skatteutjämningen per person är som högst.

Till och med välmående Uppsala kommun får genom det kommunala utjämningssystemet över en miljard kronor vilket också är mer än Åsele. Många skulle nog vara benägna att påstå att Åsele har lite tuffare förutsättningar än Uppsala, oaktat befolkningsskillnaden.

Tycka vad man vill om det kommunala utjämningssystemet men att glesbygden är den stora vinnaren stämmer helt enkelt inte. Det kommunala utjämningssystemet är därför ett dåligt verktyg för att minska klyftorna mellan stad och land.

Stefan Löfven uppmanar i sitt tal till optimism och hoppfullhet. Men varför ska man känna tillförsikt i Löfvens Sverige? Att utvidga det kommunala utjämningssystemet kommer inte att leda till återkomsten av det starka samhället.

Ulf Kristersson talar ofta om hoppfullhet men då efterföljs det av konkreta reformer som skulle kunna leda till förändring. När Löfven nu försöker göra samma sak, blir det bara tomma ord eftersom det inte förenas med reformer. Viljan finns där, men hur lämnas obesvarat varför budskapet inte blir trovärdigt.

Den reformationslusta som en gång karakteriserade socialdemokratin är som bortblåst. Nu hägrar idéfattigdom och trubbiga reformer. Som tur är har Liberalerna och Centerpartiet svarat på Stefan Löfvens nödrop. Inför veckans budgetförhandlingar finns en diger reformagenda i form av januariöverenskommelsen.

Den kan Löfven åtminstone gömma sig bakom tills dess att vi glömt bort att de stora vinnarna på det kommunala utjämningssystemet är Malmö och Göteborg – inte glesbygden.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.