Kommunal tar konflikt

Ledare ,

Det största LO-förbundet kräver ökat inflytande över Socialdemokraterna efter valet.

För första gången någonsin röstade i riksdagsvalet mindre än hälften av LO-medlemmarna på Socialdemokraterna, enligt Sveriges Televisions stora vallokalsundersökning. Det skulle ha kunnat givit upphov till en intressant omprövning hos centralorganisationen.

Tobias Baudin, ordförande i Kommunal, kräver ökat inflytande i Socialdemokraterna efter valet.
Foto: Jessica Gow/TT
Tobias Baudin, ordförande i Kommunal, kräver ökat inflytande i Socialdemokraterna efter valet.

I facket går man med av andra skäl än att det ska ta partipolitisk ställning. Fackets uppgift finns på arbetsmarknaden. Att förhandla om villkor, bevaka arbetsrätt, utse skyddsombud...

En möjlig framtida väg skulle kunna vara den relation som andra delar av den historiska arbetarrörelsen har med det socialdemokratiska partiet.

Många organisationer har just historiska eller sociologiska band. Man ingår i Arbetarrörelsens Bildningsförbund. Tunga poster besätts av ”sfärens”folk. Kvar finns de informella kopplingarna som ter sig naturliga i organisationer som har gemensamma rötter.

Men organisationerna ger inga direkta bidrag. De håller sig utanför det socialdemokratiska partiets inre liv och deltar inte i som organisationer i exempelvis första-maj arrangemang. De är transparenta. Och de – som bostadsrättsorganisationen HSB – påverkar och lobbar också mot andra partier.

Ett sådant vägval skulle också gagna medlemmarna. De fackliga organisationernas inflytande försvagas när det socialdemokratiska ensamma maktinnehavet går till historien. Ett rödare LO skulle tappa medlemmar. Det skulle skapa en mer konfliktbenägen löntagarorganisation som hotar freden på arbetsmarknaden.

Ett mer politiskt neutralt fack skulle precis som Saco och TCO kunna odla bättre relationer med borgerliga partier. Om S-kopplingen försvagas skulle även dessa dessa fackföreningar mer betraktas som organisationer som andra. Ja även fackliga organisationer är en del av det civila samhälle som ska vårdas och stärkas.

Från det största LO-förbundet, Kommunal, hörs emellertid den motsatta analysen. Inte så att förbundet funderar över om valresultatet borde skapa en tydligare bodelning mellan fack och parti – nej Kommunal är missnöjt över att antalet kommunalare i den Socialdemokratiska riksdagsgruppen minskat från14 till sju. Därför överväger förbundet på att se över bidragen.

Det är inga små pengar. Varje år stärks den socialdemokratiska partikassan med tre miljoner kronor. Dessutom fick partiet 10 miljoner kronor extra under valåret 2018.

Det finns något av utpressning över kritiken. ”Får vi inte mer inflytande drar vi in pengarna”. För att ha pretentioner på att vara en folkrörelse är sådan retorik minst sagt anmärkningsvärd.

Inte minst med tanke på att det är svårt att se Kommunal som maktlöst. Vilken annan organisation anser sig ha sju egna riksdagsledamöter. LO:s ordförande sitter också i Socialdemokraternas verkställande utskott. Och den sittande statsministern kommer från ett LO-förbund.

Ett rödare Kommunal borde oroa pragmatiska S-kommunalråd. Det speciella med Kommunal, till skillnad från exempelvis Metall, är ju att fackets ombud förhandlar med kommunala företrädare, det vill säga inte sällan S-ledda kommuner.

Det är socialdemokrater som både företräder medlemmar och som utgör arbetsgivare. Här blandas intressen samman. Vem intressen sätter S-ledningarna främst; kommunens eller fackets?När Kommunal och Socialdemokraterna i Kalmar och Oskarshamn undertecknat gemensamma handslag blir intressekonflikten tydlig. Kontrakten innebär dessutom en märklig särbehandling av en facklig organisation. Kalmars socialdemokrater har inget handslag med Lärarförbundet. Oskarshamns socialdemokrater inget med Vårdförbundet.Vad vi ser är faktiskt en radikalisering av landets största fackförening såväl nationellt som lokalt.