Kolumnister 2010-03-05 | Uppdaterad 2010-04-11
Det går att hävda att Sverige aldrig någonsin i modern tid haft större inflytande över världspolitiken som under det svenska ordförandeskapet i höstas. Som ordförande i Europeiska rådet var Sverige sambandscentral och knutpunkt för Europas ledare.
Men även i globala termer är Sverige ett välmående land med en imponerande ekonomisk utveckling och en stabil politisk miljö. Men denna position kan inte tas för given.
Under förra seklet hade Europa en oproportionerlig stor makt ekonomiskt, militärt och politiskt. Järnridåns fall, EU:s utvidgning och den ökade politiska samordningen genom nya fördrag stärkte Europas inflytande relativt andra länder. Men under de närmaste 30-40 åren kommer detta inflytande att minska på flera plan. Vi kommer sannolikt fortfarande utvecklas positivt. Men takten kommer inte vara lika snabb som i Kina, Indien, Brasilien och Förenta staterna. Europas relativa styrka kommer att avta, sakta men säkert.
De framväxande ländernas kommande ekonomiska styrka och ländernas stora befolkning kommer att vilja ha inflytande och en standard motsvarande vår. Det innebär större konkurrens om befintliga resurser. Och med detta följer större risk för konflikter på olika områden.
Tillgång till vatten, mineraler och naturresurser är några tänkbara konfliktytor som vi redan nu kan skönja, exempelvis Kinas framfart efter olja och kol på den afrikanska kontinenten, samt flera länders positionering i det avsmältande Arktis om naturtillgångar under isen. Med mindre ekonomisk, politisk och militär styrka riskerar Europa få stryka på foten. Men konfliktytorna finns även vad det gäller våra Västerländska normer och institutioner. Exempelvis utmanas vår syn på mänskliga rättigheter och det skapas nya fora utanför FN och G8 som kräver inflytande på den världspolitiska scenen.
Det finns dock stora osäkerheter som kan kasta omkull det växande globala välståndet. I närtid handlar det största hotet om multiresistenta bakterier och nya virus. Skulle ett läge med multiresistens och nya virus uppkomma riskerar en icke obetydlig del av världens befolkning att slås ut i sjukdomar som vi trott varit utrotade. Tecken på multiresistens finns redan på flera håll runt Medelhavet och i delar av Ryssland. Genom våra resemönster och välintegrerade ekonomi sprids dessa bakterier och virus snabbt runt och pandemierna blir ett faktum.
På längre sikt ligger osäkerheter och hot som klimatförändringar och tillgång till mat och vatten. Det kan leda till stora migrationsströmmar och prisökningar i ekonomin; konsekvenser som skapar oro, splittring och konflikter.
Utmaningarna och påfrestningarna är många och flerfacetterade. Det tarvar ett flexibelt system som kan lösa knutarna på ett så smärtfritt sätt som möjligt. Som jag ser det ligger en av nycklarna i ökad demokratisering och utbredning av marknadsekonomin. Det är två system som visat sig ha förmågan att lösa intressekonflikter på ett icke-våldsamt sätt. Och det är system som ger störst frihet för individer och medför låg risk för våld och förtryck. Slutsatsen blir då att verka för demokrati och marknadsekonomi för fler människor. Då ger vi kommande generationer de bästa förutsättningarna för en framtid i fred och frihet.
Walburga Habsburg Douglas
Moderat riksdagsledamot och ledamot i Utrikesutskottet
Walburga Habsburg Douglas









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA