Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Kolumnister 2010-06-02 | Uppdaterad 2010-07-21
Läget inför slutspelet och finalen i höstens riksdagsval kunde sammanfattas ungefär så här:
Fastän lagsamarbetet är på korpen-nivå står de rödgröna förbluffande starka gentemot regerande cupmästaren Alliansen. De orangea skulle för sin del behöva ge högerforwarden en chans snarare än att passa alla bollar inåt mittfältet, där alla spelare tenderar att springa på samma boll istället för att söka luckor. En till stor del avgörande match kommer stå i Almedalen om några veckor.
Glädjande nog har för första gången på länge en opinionsundersökning (Synovate) presenterats som visar att det är jämnt mellan blocken. De rödgrönas klart starkare stöd fram tills nu har tett sig märkligt i ljuset av Mona Sahlins svaga ledarskap och skandalomsusade förflutna, ett än så länge mer än bräckligt försök till valsamarbete, och att egentligen inga andra än Vänsterpartiets väljare vill ha kommunister i regeringen. Skälen är framför allt två. Dels har Alliansregeringen varit ruskigt dålig på att skörda de politiska poäng de sått under mandatperioden. Dels sker allianssamarbetet på sådana villkor att alla partier utom Moderaterna förlorar på det. Medan de mindre partierna har ett större behov att profilera sina alternativa inriktningar gentemot väljarna, så fordrar samregerandet att alla verkar vilja gå i samma riktning – en riktning som bestäms av Moderaterna.
För att säkra regeringsmakten räcker det absolut inte för Alliansen att bara fortsatta på den inslagna vägen. Större tydlighet och även viss förnyelse i politiken behövs. Än så länge är de flesta av Alliansens väljare mer av M-, C, FP- och KD-gängare, respektive liberaler och konservativa, än vad de är ”alliansväljare”. Ju mer anpassningsbar Alliansen också är inför väljarnas föränderliga preferenser, genom att kunna visa på politisk bredd, desto större chans till nya valsegrar. Utrymmet för förnyelse är något begränsat, givet det faktum att alla allianspartier utom ett har förnyat sin profil och politik antingen strax innan eller efter valet 2006. Dagens Nya Moderater är ett politiskt pragmatiskt parti på socialliberal grund, från att dessförinnan i decennier ha försökt förena liberala och konservativa idéer. Centerpartiet har gjort upp med sina bondeförbundsrötter och stöpt om sig till Sveriges mest liberala parti med den s.k. ”Stureplanscentern” som galjonsfigur.
Folkpartiet Liberalernas förnyelse, vilken fullbordats under denna mandatperiod, har gått från ett socialliberalt parti utan given koppling till det borgerliga blocket, till att – partinamnet till trots – idag företräda en påtagligt konservativ politik jämte vissa liberala ståndpunkter. Och så har vi då Kristdemokraterna, som efter Alf Svensson bara gjort vissa halvdana försök till förnyelse. Först i riktning mot att bli ett socialt ansvarstagande miljöparti, följt av Göran Hägglunds helomvändning förra sommaren i konservativ riktning. Mycket återstår dock innan folk i allmänhet skulle känna att KD är så pass förnyat att de bedöms för sitt principprogram snarare än utifrån allmänna fördomar om partiet.
Det är alltså KD som framför allt skulle behöva stå för förnyelsen inom Alliansen. Därutöver behöver Allianspartierna inför valet förtydliga och renodla sina politiska profiler för att locka så många olika väljare som möjligt. Med tanke på det växande vakuumet på högerflanken har Alliansen sannolikt större chanser om man förtydligar och breddar sig i den riktningen, än om man tränger ihop sig i den redan väldigt trånga mittfåran.
Särskilt frågor som familjernas svaga ställning, ett försvar värt namnet, behovet att förenkla småföretagandet och hårdare tag mot kriminalitete borde bevakas bättre. Det vore oklokt att lämna walk-over för Sverigedemokraterna i tunga frågor som traditionellt hör det borgerliga blocket till. Den paradoxala risken man löper är att SD i och med det skulle kunna framträda som en omistlig del av det borgerliga blocket, hur ovälkomna de än må vara på spelplanen.
Jakob E:son Söderbaum
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Håkan Carlsson
hakan.carlsson@ot.se
Telefon: 0491-575 13











LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA