• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Kolumn, torsdag; Jörgen Johansson

Letterna blåstes inte bara en gång utan många

Kolumnister 2010-01-06 | Uppdaterad 2010-02-15

Självklart, som med alla sanningar, är även detta en sanning med modifikation. Vad man måste förstå är att Lettland är ett ungt land som saknar mycket av den ekonomiska erfarenhet som västerländska länder byggt upp över åren. Innan banker som Swedbank, SEB med flera dök upp på marknaden fanns det lokala banker som agerade medvetet i ett risktagande som gick ut över många.

På 90-talet var det Banka Baltija som på egen hand gjorde sitt bästa för att dra ner landet i fördärvet och banken var inte långt från att lyckas. Mycket av statskassan var fanns placerad på dess konton och blivande insättare lockades med räntor på upp till 90 procent på sina sparkonton. Det var en pyramidblåsning av ofantliga proportioner. Topparna inom banken kom undan med mångmiljonbelopp tillsammans med en rad politiker och affärsmän när banken gick under. Väldigt få familjer kan idag säga att de inte känner någon som inte berördes av Banka Baltijas krasch. Många förlorade sitt livs alla besparingar i konkursen.

Sedan kom nästa blåsning. En av de lokala bankerna hade redan hittat en perfekt källa för till synes ändlösa resurser. Ryssland var pintjockt av miljonärer skapade av Boris Jeltsins för vissa mycket förmånliga privatiseringsstrategi. För att skydda sina pengar från ryska regeringen slussade oligarkerna runt dem mellan diverse länder där banker sällan eller aldrig öppnar sina böcker för myndighetsinspektion.

Lettland var ett av dessa länder, men med medlemskap i EU och Nato kommer en viss nivå av allmän insyn. Den ledande banken för ryska affärsintressen i landet rådde sina rika ryska klienter att investera i fastighetsmarknaden. Priserna sköt i höjden som ett brev på posten. Letterna själva hade inte råd att köpa någonting utan att ta lån.

Det var nu, i början på tjugohundratalet, som svenska banker verkligen började tjäna pengar. Människor erbjöds att låna upp till 90 procent av kapitlet, med en återbetalningsplan på upp till 40 år. Lettland har inte direkt ett fungerande system när det gäller skattedeklarationer så många låntagares inkomster blev helt enkelt uppskattade av bankerna.

Säga vad man vill om svenska bankers agerande i Lettland, de är alla privata affärsrörelser som tar ansvar gentemot sina aktieägare. Inte direkt något nytt påfund och knappast något de kan belastas för. I svenska media går det ofta rykten om hur utsatt den svenska ekonomin är på grund av Swedbank och SEB:s åtaganden i Lettland.

Detta är inget att vara orolig för. Internationella långivare ställer stenhårda krav på Lettland för att landet ska få fortsatta utbetalningar. Sverige är en i denna grupp. De kraven är ett ganska tryggt trumfkort i skjortärmen som säkrar svenska bankers fortsatta verksamhet i Lettland.

Mångmiljonbelopp har redan öronmärkts för att trygga banksektorn i Lettland och regeringen arbetar aktivt med bankerna på en plan för att säkerställa deras fortsatta närvaro.

Allt medan de vanliga letterna får betala.

Jörgen Johansson

är svensk journalist i Riga

Jörgen Johansson

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: