• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Kolumn, lördag; Elisabeth Braw

Hur glatt är det studentlivet?

Kolumnister 2010-03-12 | Uppdaterad 2010-04-06

Så här efteråt inser jag att mina vänner och jag hade en oskuldsfull tillvaro på universitetet i Tyskland, där våra nöjen bestod av att dricka öl och diskutera intellektuella ämnen. I USA går det aningen vildare till. Enligt en ny rapport från Center on Addiction and Substance Abuse på Columbia University använder hälften av landets studenter droger eller missbrukar receptbelagda läkemedel minst en gång i månaden. 23 procent av studenterna är drogberoende, och mellan 1993 och 2005 ökade antalet studenter som missbrukade receptbelagda smärtstillande läkemedel med hela 343 procent. Under samma period fördubblades andelen studenter som dagligen röker marijuana från 1,9 procent till 4, och andelen studenter som använde kokain och heroin ökade från 5,4 procent till 8,2.

Studenterna fortsätter dessutom att supa. Columbia University rapporterar att 70 procent av studenterna dricker alkohol (fast det är förbjudet tills man fyller 21) och att hälften super minst en gång i månaden, en ökning jämfört med 90-talet.

De flesta universitet låter sina rusglada studenter hållas. Att supa ses precis som i Sverige som en del av studentlivet, och varför skulle lärosätena fungera som sedlighetspolis? Amerikanska universitet har egna små polisstyrkor, men deras uppgift är i huvudsak att lösa bilstölder och att hjälpa kvinnliga studenter komma hem på kvällarna. När det gäller drog- och alkoholmissbruk ser universiteten dock alltså i högsta grad mellan fingrarna. Resultatet är att över 1000 studenter dör varje år – och siffran ökar – till följd av alkohol och droger. En stor andel av dem är manliga studenter som dör i suptävlingar.

Universiteten försöker med metoden folkupplysning, men att vänligt informera 20-åringar om deras dödlighet fungerar inte särskilt bra: de struntar ju i det. Vissa rektorer har dragit slutsatsen att problemet beror på 21-årsgränsen, och försöker övertyga politiker att sänka den. De har naturligtvis en poäng. Under mina studieår i Tyskland, som har en sextonårsårsgräns, såg jag aldrig någon full student (men en hel del berusade huliganer).

Jag hörde heller aldrig talas om några droger. Kanske var det för att mitt universitet, i Jena, råkade vara en utomordentligt skyddad tillvaro. Jag vågar hävda att förklaringen ligger i vad amerikanska universitet står för: på undergraduate-nivån (tills man får motsvarande fil kand-examen) är ett slags kurs i att vara vuxen; på graduate-nivån – dit färre tar sig – förväntas man vara vuxen och mogen.

Studenternas bli-vuxen-skola är dock en katastrof för samhället – inte minst för att den är dyr. Många tusen drogrelaterade sjukhusvistelser måste betalas av någon. De över 1000 studenter som dör varje år är personer vars utbildning någon har stått för – men som aldrig kommer att bli skattebetalare. Kanske är problemet ett helt annat, ett som Storbritanniens arbetsgivarorganisation denna vecka tagit upp: högskoleutbildningen har blivit för folklig. Eftersom så brittiska ungdomar går på universitet sprids resurserna så tunt att utbildningen blir dålig, hävdar arbetsgivarna. Skulle supandet minska om bara de allra mest begåvade fick äran att studera vid universitet?

Elisabeth Braw

är senior reporter vid Metro international

Elisabeth Braw

Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: