• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Frankrikes burka-debatt landar i Nässjö

Kolumnister 2010-06-10 | Uppdaterad 2010-06-10

Reaktionerna i Sverige har varit att förbudet är ett slag i luften och att förbudet är en inskränkning av kvinnornas rättigheter. I Belgien fattades beslutet som sista åtgärd innan parlamentet upplöstes och nyval utlöstes. Flamländare och valloner var i alla fall eniga i just denna fråga.

I Frankrike föregicks burkadiskussionen av större debatt. Nationalförsamlingens utredning som föreslog förbud, leddes av en kommunistledamot, André Gerin, men initiativet till lagen kommer från president Nicolas Sarkozys borgerliga regering. Socialisterna är delade. Kritikerna menar att lagen innebär att de redan förtryckta kvinnorna kommer nu att förmenas också ett liv utanför hemmets fyra väggar.

I grunden ligger olika syn på balansen mellan rättigheter och plikter i samhället. Den franska revolutionens grundprinciper frihet, jämlikhet och broderskap som fortfarande ligger som bas för samhällskontraktet mellan medborgare och stat. Medborgare får frihet och jämlikhet i utbyte mot att man visar broderskap, solidaritet, med andra medborgare. Slöjbärarna visar inte denna solidaritet, menar Gerin och andra.

I Sverige har vi en starkare betoning på rättigheter än plikter. Våra plikter är lätt räknade och urholkas stadigt. Förutom skatteplikten som vi fortfarande tar på största allvar, har vi gjort oss av med den allmänna värnplikten. Vi har fortfarande skolplikt på pappret, men
som exemplet med avgångsklassen på Brinellgymnasiet i Nässjö visar, står skolledningen handfallen när hälften av de 430 studenterna tar ut vad de måste uppfatta som sin rätt till en veckas extra lov, just före avslutning.

Straffet blir att slutbetyget anger en skolvecka utan giltigt förfall. Motsvarande agerande i Frankrike eller Belgien skulle troligen resultera i att eleverna inte får ut sitt slutbetyg eller att det ogiltigförklaras. Eleverna har brutit kontraktet. De straffas följdenligt.

Det är plikterna, din del i samhällskontraktet, som avgör om du ska kunna åtnjuta dina rättigheter fullt ut. I ett samhälle som bygger på mångfald, där toleransen och respekten utmanas av olika sätt att leva och där den gemensamma kassan inte räcker till för att uppfylla hela rättighetskatalogen, kanske vi också måste ifrågasätta om vi kan driva rättighetstänkandet på bekostnad av plikten längre.

Min gissning är att plikterna kommer att börja göra sig gällande, när utgifterna till pensioner, till arbetslösa, till omhändertagande av äldre generationer och sjuka släktingar minskar. Då kommer det krävas mer av det informella samhället, som inte belastar statskassan. Då kommer det att ställas krav på en ny typ av plikttrogna medborgare.
EMILY VON SYDOW

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: