• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Drömresa med SJ till Ulf Adelsohn

Kolumnister 2010-08-27 | Uppdaterad 2010-08-27

Ta tåget, sa han när jag ringde och bokade tid för en intervju.
Jag uppfattade inte förslaget som ett skämt och hade varit på väg i nästan tio timmar när färjan lade till på Käringön i Bohusläns skärgård. Han stod vid bryggan brunbränd och iförd bermudashorts. Han hälsade mig välkommen med ett fast handslag.
"Hur har resan varit?" frågade han.
"Lång", svarade jag.
"Åkte du tåg?"
"Ja."
"Är du inte riktigt klok. Det gör ingen vettig människa. Hungrig som en varg antar jag."

Vi gick upp mot hans stuga.
"Stig in, stig in. Jag har kokat krabbor".
Han gjorde en gest mot ett litet bord dukat med snaps- och ölglas liksom relevanta verktyg.
"Om du uträttar dina behov i dasset därbakom eller bara pissar bakom busken, så tar jag fram käket under tiden.
När vi tagit plats viftade han ivrigt med en krabbklo.
"Shoot man. Du vill prata tåg. Då har du verkligen kommit rätt."
Han tog på sig en gammal konduktörsmössa och log glatt.
"Till den himmelska järnvägens höjd dit den lilla tågmästaren Lars Ohly bara kan drömma om att komma."
Han höjde snapsglaset, skålade och fortsatte.
"Tåg fyller ett viktigt behov."
"Alla talar om behovet av mycket tåg för miljöns skull", inflikade jag.
"Jag talar inte om ett sånt behov, utan om människans behov att ha något att hänga upp sina egna misslyckanden på. SJ till exempel."
"Men det är väl SJ och inte passagerarna som misslyckats..."
"Vi är alla passagerare i en djupare betydelse."

Tysta åt vi av krabban. Sedan tog han sats igen.
"Ta bara en sak som plastmackorna. För tusan, det blev en vandringssägen. Folk snackade om dessa förbannade mackor åratal efter att de försvunnit."
"Jo, men..."
"Låt maten tysta mun unge man. Var var jag? Tänkte komma till förseningarna. Också en vandringssägen. Alla tåg kommer inte alltid i tid, men ständigt dessa överdrifter. Sedan får vi inte glömma att loken är gamla, underhållet eftersatt precis som i de gamla öststaterna och det är sossarnas fel.
Men oavsett vems fel det är behöver människor helt enkelt en syndabock. Det var till exempel inte alls så besvärligt i vintras som folk gafflade om. Jag åkte själv tåg en gång om jag minns rätt. Det var i själva verket trevligt. Små problem med växlar och sånt för människor samman. Det blir trivsamt i kupén när snön vräker ner utanför. Man får liksom en gemensam fiende. 'Den där jävla Adelsohn sa folk. Honom skulle man spika upp på väggen om han vågade visa sig.' Här står jag, sa jag och då lugnade man ner sig. Du vet hur det är, människor har taskiga äktenskap och hopplösa barn. Då behöver man få avreagera sig."
"Och alla som blev inlåsta i stekheta tåg i somras?"
"Då ska jag säga dig en sak. Vilka tror du har det intressantaste semesterminnet att berätta för vänner och bekanta i år? Jo, just de som var med på de tågen. Det har de SJ att tacka för."

Lars Ragnar Forssberg

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: