Kolumnister 2010-07-20 | Uppdaterad 2010-07-20
Efter två år som riksdagsledamot skrev Fredrik Reinfeldt en egen kampskrift med titeln Det sovande folket. Det är här han formulerar sina tankar om att inget stöd över svältgränsen ska skattefinansieras.
Detta för att inte invagga folk i en falsk trygghet. En stor del av den politik han i?dag bedriver som statsminister finner sin förklaring i denna lilla skrift.
Nå, är då detta ett konservativt eller nyliberalt ställningstagande? Barometern har bjudit in bland annat mig för att kommentera tidningens serie om Konservatismen idag.
Sverige har en lång tradition av att vara ett icke-konservativt land. Det var socialdemokratins och till viss del liberalers utvecklingsoptimism på 1930, 1940, 1950, 1960 och 1970-talen som ledde till att den svenska konservatismen marginaliserades. När Sverige ville gå framåt önskade Högern gå bakåt, eller i alla fall stå stilla. De högerintellektuella som fanns protesterade högljutt mot Per-Albin Hanssons, Tage Erlanders och Olof Palmes moderniseringsiver, men förmådde inte formulera några attraktiva politiska alternativ.
När den tidigare så upphöjda nyliberalismen nu kört i diket, eller möjligen kraschat mot bergväggen väcks förhoppningar hos konservativa debattörer att den svenska borgerligheten ska vända sig hemåt, bakåt och inåt – till en trygg, konservativ famn. Det uttrycks som att Fredrik Reinfeldt företräder en upplyst konservatism. Men inget talar för en nykonservativ våg över Sverige.
KD försöker tappert höja den konservativa fanan, men ser ut att straffas ut ur riksdagen för detta. För att kunna bli omvalda måste Reinfeldt och Borg använda sig av ord som rättvisa när de försöker beskriva sin politik, säga sig vilja öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, hålla monarkin på armlängds avstånd, delta i Pridetåget och där vifta med en regnbågsflagga. Inte ens militären är man beredd att hålla om ryggen.
Det går inte att försöka bromsa en progressiv samhällsutveckling. Människors naturliga färdriktning är framåt. Därför är konservatismen inte attraktiv. Utjämning, jämlikhet, rättvisa är verktyg för att öka människors frihet. Just därför är nyliberalismens kollaps socialdemokratins stora chans snarare än konservatismens.
Endast tillsammans kan vi lösa de svåra ekologiska, ekonomiska och säkerhetspolitiska uppgifterna.
Till det, insikten om att vi har ett ömsesidigt ansvar för varandra över livets olika skeden, där allmosor från en medkännande förgylld överklass, i alla sammanhang är en sämre lösning än en gemensamt finansierad välfärdsstat.
Håkan Juholt
Ordförande Socialdemokraterna i Kalmar län
När utvecklingen blir för experimentell och riskfylld och inte får de konsekvenser man hade kalkylerat med, utan allehanda svåra problem, med kurvor som pekar åt fel håll - då finns det anledning att göra lite mer på det sätt som är väl beprövat och har bevisligen fungerat. Det är klok, sund och ansvarstagande konservatism.









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (50 ST.)
ANNONSERA