• SKRIV UT
• KOMMENTARER (1)
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Demokratiska friheter på kollisionskurs

Kolumnister 2010-07-27 | Uppdaterad 2010-07-27

Foto: Anders Johansson

Galleristerna hade ställt ut konst där Jesus avbildas med Musse Pigg-huvud och där man i en annons för Coca Cola lagt in en ansiktsbild på Jesus med texten "Detta är mitt blod". Det ligger kanske nära till hands att se domen mot bakgrund av ett hårdnande klimat för yttrandefrihet i just Ryssland, men fallet bör också ses i ett vidare sammanhang, där religion på nytt börjar sätta gränser för medborgerliga friheter.
Irland införde för ett år sedan en ny lag mot hädelse, som stadgar att den som yttrar eller publicerar något som är "grovt kränkande eller förolämpande i relation till ämnen som hålls för heliga av någon religion, och därigenom vållar upprördhet hos ett betydande antal av religionens anhängare" ska böta 25 000 euro.
I Storbritannien försökte Tony Blairs regering 2005 få igenom en lag mot "uppvigling till religiöst hat" som skulle "tillämpas på ord, beteenden, skriftligt material, inspelningar eller program som är hotfulla, kränkande eller förolämpande".
I Norge försökte Jens Stoltenbergs regering i slutet av 2008 att införa en lag som skulle förbjuda "kvalificerade angrepp på trossatser och livsåskådning". Redan denna formulering är intressant, eftersom den kriminaliserar angrepp på religiös tro i sig, och inte bara angrepp på troende.
Att regeringar vill kriminalisera hädelse handlar om att tillfredsställa olika konservativa grupperingar. Det kan gälla katolska landsbygdsväljare i Irland eller islamistiska grupper i Storbritannien. Det må vara förståeligt att man i en tid av kulturrelativism och skepsis mot Upplysningens tankegods inte tror sig ha rätt att köra över religiösa fanatiker. Men det är likväl skamligt när demokratiska ledare så lättvindigt säljer ut den yttrandefrihet som är själva grunden för demokratisk politik, bara för att blidka grupper som aldrig brytt sig mycket om medborgerliga friheter från första början.
Demokrati är den politiska tillämpningen av en princip om allas rätt till frihet. Om man accepterar en sådan frihetsprincip, så kan man inte också acceptera att människors rätt att debattera, kritisera, och utmana religiösa påståenden ska begränsas av de frommas lättstötthet.
Att rita nidbilder på Jesus eller Muhammed begränsar inte kristnas eller muslimers frihet. De troende hindras inte att utöva sin tro bara för att andra gör sådant som denna tro förbjuder. När de troende ropar på lagstiftning mot hädelse, så handlar det inte om att deras frihet är hotad, utan om att de vill sätta gränser för andras frihet. De vill ha vetorätt mot avvikande åsikter i det omgivande samhället, liksom de ofta vill inom sina egna samfund. Men det är inte demokratins uppgift att hålla oförsonliga grupper på gott humör eller att fjäska för fanatiker. Demokratins uppgift är att värna alla medborgares rätt till frihet, och denna rätt inkluderar inte att slippa åsikter som man ogillar.

Per Bauhn

professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet

• SKRIV UT
• KOMMENTARER (1)
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: