Kolumnister 2010-09-03 | Uppdaterad 2010-09-03
Välkomna till min blogg. Visst har den ett kul namn.
Det visar att jag har självironi. Bodstromsamhallet. Den hade Leif GW svårt att svälja. Vad jag än gör är han framme och hackar. Han är förstås bara avundsjuk för att jag är med i Fångarna på fortet. Skulle ni kunna tänka er honom på Fort Boyard bland alla ormar och spindlar? Nej, tänkte väl det.
Jag har en enda fobi. Det är att förlora. I mitt lag fanns en massa fotbollsproffs. Niklas Alexandersson till exempel, en praktkille som har gjort 109 landskamper. Vi mötte ett gäng handbollslegendarer. Magnus Wieslandet, Vranjes och dom grabbarna. Bra killar på många sätt. Har väl egentligen bara ett fel. Dom har samma fobi som jag. Hur matchen slutade? Det tar vi en annan gång.
Jag träffade många härliga typer under dom där juniveckorna. Rolf Skoglund i rollen som fader Fouras son, Bébé Fouras. Hur schysst som helst. För att inte tala om Gunde och Agneta. Det är en toppentjej, snygg dessutom. Hon skriver romaner. Precis som jag.
Det var en del skriverier om orgier, fylla och sånt. Men ni vet väl hur kvällspressen är.
Så fort några kändisar har kul tillsammans blir det krigsrubriker.
Jag trivs bra här i Amerika. Tyvärr måste jag hem snart igen . Mona har sagt att jag inte får köra hela valrörelsen härifrån. Alla tjatar om att vi måste bli bättre på sociala medier. Och när sen nån försöker, då blir det ett jävla liv. Det är inte lätt att vara en föregångare, som Olof Palme sa. Eller om det vara pappa. Strunt samma. Det var trots allt kul att vara med i Fångarna på fortet. Jag vill inte direkt påstå att handbollskillarna fuskade, men nåt konstigt var det.
Valrörelsen är snart slut. Det ska bli förbannat skönt. Hur kul tror ni att det är fara omkring på torgmöten. Bortkastad tid om ni frågar mig. Jag har ju mycket annat på gång. En ny deckare till exempel. Det är ju tack vare dom som jag och familjen kan tillbringa ett år i Amerika.
Det var nån som berättade att Leif GW nyligen satt i en TV-soffa och spydde galla över mig. Gick in på SVT-play och tittade som hastigast på inslaget. Han hade mage påstå att jag fått jobbet som justitieminister på grund av att pappa varit minister hos Palme och att jag skaffade partibok först efter att Göran ringt och frågat mig om jag ville bli minister.
Men hallå. Tror GW att vi lever i Nordkorea? Att titlar går i arv inom socialdemokratin?
Det där med partiboken tar vi en annan gång.
Är det nån som lagt märke till att jag inte nämnt namnet Guillou en enda gång? Det är alldeles riktigt. Man ska inte kurtisera lymlar och landsförrädare som pappa brukar säga.
Det är ett hektiskt år som ligger framför mig. Jag har blivit tillfrågad och tackat ja till både Let´s dance och Robinson. Agneta har frågat om vi ska skriva en relationsbok tillsammans och Gunde vill att vi två ska jobba med mental coaching. Spännande idéer.
Jag vill ju inte direkt påstå att Slangen, Magnus Wieslander alltså, och grabbarna fuskade men nåt lurt var det. Och i grund och botten tror jag inte att Reinfeldt kommer att göra det heller. Men blir det så stannar jag i Amerika.
Lars Ragnar Forssberg, journalist och författare Stockholm









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (50 ST.)
ANNONSERA