Knyck inte medborgarskapet

Inte heller självsvåldigt byta människors efternamn. Ändå är det vad som skett; endast tack vare en dom i regeringsrätten kunde beslutet ändras.

Historien, som återges i Dagens Nyheter, är en praktillustration av hur Myndighetssverige kan fungera, ett Myndighetssverige vi nog trodde hade börjat ändras. Blake Petterssons far är svensk, hans mor engelska. För sju år sedan fick fadern sitt faderskap upphävt – utan att modern eller sonen underrättades.

Skattemyndigheten var emellertid på hugget och drog snabbt in sonens efternamn Pettersson och ersatte det med moderns Riley. Och samtidigt drogs hans svenska medborgarskap in – vilket bland annat innebar att han berövades rätten att rösta i 2006 års val.

I november 2006 återfick han medborgarskapet efter att ha överklagat ända upp till regeringsrätten, som hänvisade till regeringsformens andra kapitel: ” Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat.”

Det finns visserligen faktorer som gör Blake Petterssons fall till ett gränsfall, men huvudregeln är ändå klar: medborgarskapet är en grundläggande rättighet som inte kan hanteras godtyckligt av myndigheter. I synnerhet den följden att Pettersson inte fick rösta i riksdagsvalet 2006 eller i folkomröstningen till EMU är extra allvarlig.

Han fick dessutom inte heller börja med den polisutbildning han ville söka till. Poliser måste vara svenska medborgare.

Nu kräver Blake Pettersson, som i dag är programmerare i Stlockholmstrakten, svenska staten på 150 000 kronor i idéellt skadestånd. I det hjäölps han av sttiftelsen Centrum för rättvisa, som åter visar sin betydelse som väktare av vår rättsstat.

150 000 är en liten summa. Men den har symbolisk betydelse för att visa att vi menar allvar med vår grundlag.