• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Jobbigt få jobb som ung

Ledare 2011-08-26 | Uppdaterad 2011-08-26

I Grekland har de arbetslösa studenterna demonstrerat ett tag. Kommer detsamma att ske i Sverige? Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning som presenterades på torsdagen visar att arbetslösheten sjunker. Men ungdomar har fortfarande ett sämre läge på arbetsmarknaden.

Att så skedde är inte särskilt förvånande. I ekonomiskt osäkra tider drabbas arbetsmarknaden alltid hårt; arbetslösheten går upp i takt med att sysselsättningen sjunker. Den arbetsmarknad som dessutom inte insett vikten av flexibilitet riskerar att råka riktigt illa ut.

Redan efter den svenska krisen i början av 90-talet kunde en oroväckande tendens skönjas. Även om arbetslösheten generellt sjunker när ekonomin återhämtar sig och arbetsmarknaden åter stabiliseras, tycks just ungdomsarbetslösheten aldrig sjunka till samma nivåer som tidigare. Alltså, ungdomsarbetslösheten sjunker visserligen när den övriga arbetslösheten sjunker, men den landar på en högre nivå ändå. Lågkonjunktur efter lågkonjunktur.

På en arbetsmarknad som präglas av osäkerhet inför framtiden är det riskfyllt att vara ung. Utan någon större arbetslivserfarenhet och en välförankrad position på arbetsmarknaden slutar vuxendrömmen för många i utanförskap. Som ung är du sannolikt den som anställts sist på en arbetsplats. Det gör att du löper stor risk att åka ut först vid nerdragningar på grund av arbetsbrist.

I juni gick mer än var femte 15-24 åring utan jobb i EU. De spanska ungdomarna är värst utsatta, nästan hälften av alla i ålderskategorin är arbetslösa. Också i övriga krishärjade länder talar statistiken sitt tydliga språk. Det är givetvis allvarligt och något som naturligt bör skapa viss huvudvärk för respektive lands ansvariga politiker.

Men det är inte bara i de värst drabbade EU-länderna som statistiken är nattsvart. I de flesta EU-länder har arbetslösheten bland unga parkerat sig kring 20-30 procent. Att en så stor andel av Europas unga lämnar ungdomsåren och tar steget ut i vuxenvärlden med dessa ofördelaktiga förutsättningar kommer att få långtgående konsekvenser för deras framtid.

I Sverige uppgick ungdomsarbetslösheten till 23,1 procent i juni (säsongsrensat). Snittet i Europa ligger på 20,3 procent. Dock är risken stor att den siffran åter sticker iväg när den globala konjunkturen åter vänder nedåt. Alliansregeringen vidtog under förra mandatperioden en rad åtgärder som haft effekt, däribland halveringen av arbetsgivaravgiften för unga samt omläggningen av yrkesutbildningarna.

Det är bra men det räcker ändå inte. Tittar man på de länder som klarat utmaningen med ungdomsarbetslösheten bäst sticker några länder ut. I Tyskland är exempelvis bara 9,1 procent av ungdomarna arbetslösa vilket placerar Tyskland bland de tre länder i EU med lägst ungdomsarbetslöshet. Intressant nog ligger arbetslösheten i landet för denna grupp betydligt lägre än före finanskrisen.

Visserligen kommer nu uppgifter om att också den tyska tillväxten börjar bromsa in men framgången hittills kan bara delvis förklaras med det positiva ekonomiska läget. En annan viktig förklaring är ett utbrett lärlingssystem i kombination med de senaste årens arbetsmarknadsreformer som öppnat upp för fler visstidsanställningar, lägre ingångslöner och ökad flexibilitet.

Om mönstret som visar att ungdomar skjuts allt längre bort från arbetsmarknaden för varje lågkonjunktur består behöver mycket mer kraftfulla åtgärder vidtas. Åtgärder som ändrar systemet i grunden. Också ungdomar är i behov av trygghet. Trygghet som vilar på att företagens möjligheter att anställa upprätthålls.

AT

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus