Annons

Jackpot med spelreformen

Spelandet i Sverige fortsätter att minska. Omregleringen av spelmarknaden förefaller ha varit lyckad.
Ledare • Publicerad 31 juli 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

De flesta förlorar på spel, lyder den enkla matematiken. Men när det gäller omregleringen av den svenska spelmarknaden som trädde i kraft den 1 januari i år verkar det bara finnas vinnare. Ja, bortsett från de stora internationella spelbolagen då.

Alla har vunnit på spelreformen. Utom de stora bolagen.
Alla har vunnit på spelreformen. Utom de stora bolagen.Foto: Janerik Henriksson/TT

Nya siffror visar nämligen att spelandet sjunker i Sverige. Det är ingen ny trend. Under flera år har en nedgång kunnat noterats från höga nivåer. Framför allt vittnar statistiken om att unga vänder ryggen till vadslagning och de lockas heller inte av några enarmade banditer.

Annons

Vad orsaken är spekuleras det i. Men det ligger nära till hands att jämföra den uppväxande generationens aversion till spel med den allt mer återhållsamma inställningen till alkohol. Dataspelandet för killar och skolprestationer för tjejer renderar högre livsstilsstatus än helgfyllan och spelskryt. Även bland vuxna noteras ett avtagande intresse för spel. Antalet personer som anses befinna sig i riskzonen för missbruk minskar, medan den mindre grupp som har stora spelproblem tenderar att växa.

Omregleringen av spelmarknaden tycks ha förstärkt trenden. Spelbolagen säger till Ekoredaktionen att omsättningen minskat med 20 procent i år.

Och därmed är de inga vinnare på börsen. Bolagen tvingas också fortsätta att satsa miljarder på reklam för att slåss om den krympande marknaden.

Det har raljerats över de många ”förmyndaraktiga” inslagen i omregleringen. Som 18-årsgränsen, restriktionerna gällande bonusar och möjligheten att på egen hand ta en spelpaus. Kritiken mot en brusande reklam som riktas mot spelare med eller på väg in i ett missbruk har också varit hård och regeringen har hotat branschen med tuffare regler eller en högre beskattning.

Insatserna i from av spelbegränsningar utgör tillsammans med den modesta skatten på bolagen – 18 procent – en vinstlott för staten. Från noll kronor i skatteintäkter drar staten in 300 miljoner kronor i månaden på en skatt som saknar problem ur legitimitetssynpunkt och som inte exempelvis minskar drivkrafter till arbete.

För många kan spel berika både vardag och helg. Med en tipskupong i handen blir den engelska ligamatchen olidligt spännande under lördagseftermiddagen. Vem har inte upplevt tjusningen under upploppet på travet efter att ha satsat några obetydliga sedlar på favorithästen?

Men om spel under monopolets tid av många sågs som en frihetsfråga leder det också till stor ofrihet. Den som ser spelandet helt som en fråga för den enskilde individen glömmer bort inte bara det lidande spelmissbruket skapar för splittrade familjer utan också de kostnader som slutligen hamnar på arbetsgivare eller skattekollektiv. Notan för beroendeproblematik, sjukskrivning och arbetslöshet går som bekant alltid i huvudsak till det offentliga.

Därför är motiven för att reglera och kontrollera starka. Den frihetsinskränkning som regleringarna skapar är väl godtagbara när syftet är att skydda mot det som förr kallades ”speldjävulens” list. Att det totala spelandet minskar kan i det perspektivet inte ses som något annat än ett gott hälsotecken.

Omregleringen av spelmarknaden kan hittills bäst beskrivas i termer av jackpot eller bingo.

Annons

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons