Integration på väg mot fiasko

År 2000 var 93,3 procent av befolkningen i Kalmar inrikes född; 2019 hade andelen inrikes födda sjunkit till 86,2 procent. Under denna period har befolkningen vuxit med 9 202 personer, men de inrikes födda har bara blivit 3 706 fler. 60 procent av befolkningsökningen består av utrikes födda.

Att befolkningen ökar, och att ökningstakten rentav slår rekord, brukar beskrivas som ett renodlat glädjeämne. Men utrikes föddas problem på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden och i skolan är väl kända. Därför borde integration vara högt prioriterat av de folkvalda, och resultaten följas noggrant. Så sker dessvärre inte alls.

Ta till exempel arbetslösheten. I april i år var 3,6 procent av de inrikes födda i åldern 18-64 år i Kalmar kommun arbetslösa. Motsvarande andel bland utrikes födda var 23,2 procent. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor var åtta gånger högre än arbetslösheten bland inrikes födda kvinnor. Bland inrikes födda råder i princip full sysselsättning, bland utrikes födda massarbetslöshet.

Detta är alarmerande siffror i sig, men ännu mer oroväckande när man betänker förutsättningarna. Andelen utrikes födda är väsentligt lägre i Kalmar än i Sverige som helhet. I fråga om att ”ta ansvar”, som det brukar beskrivas, har Kalmar kommit ganska lindrigt undan.

Ändå är arbetslösheten bland utrikes födda mycket lägre på riksnivå, 18,8 procent i april. Jämför man Kalmar med Växjö är det intressant att notera hur lika arbetslöshetsnivåerna är, trots att andelen utrikes födda är väsentligt större i Växjö än i Kalmar.

I princip är det så att en utrikes född som flyttar ifrån Kalmar kommun bara genom själva flyttningen stärker sina jobbchanser. De projekt, ”mötesplatser” och insatser som kommunen ägnar sig åt gör det däremot uppenbarligen inte.

Med tanke på att befolkningen växer genom att utrikes födda blir fler, och att utrikes födda samtidigt har exceptionellt svårt att göra sig gällande på arbetsmarknaden, är det inte svårt att se hur den kommunala ekonomin utmanas av Kalmars haltande integration. Det går inte att driva en kommun på elitfotboll, evenemang och bostadsproduktion. Det krävs intäkter från skatt på arbete, och de måste hålla takt med kommunens välfärdsåtaganden.

Så sker inte under de kommande åren. Enligt gällande plan ökar kommunverksamhetens nettokostnader med fjorton procent mellan 2018 och 2021, men kommunalskatteintäkterna bara med 11,5 procent. I budgeten för 2019 väntas kommunen göra ett litet överskott på en procent av intäkterna från skatt och kommunal utjämning. 2021 är det befarade resultat en förlust på nästan 30 miljoner kronor. Samtidigt ökar kommunens låneskuld.

Av det utlovade välståndet som skulle följa av befolkningsökningen syns ingenting.

Detta ekonomiska misslyckande får politiska konsekvenser. I kommunens handlingsplan för integration 2016-2020 står att ”attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle”, men det verkliga sambandet är rimligen tvärtom: integrationens sätt att fungera påverkar attityderna.

Att Kalmar har en högre andel utrikes födda som är arbetslösa jämfört med landet i övrigt, där dessutom andelen utrikes födda är större, är attitydpåverkande och inte i positiv riktning.