Ledare 2008-08-11 | Uppdaterad 2008-08-12
Hur ekvationen än ställs upp så är det sätt som vänstern i Kalmar kommun räknar på ett något svårtolkat sätt.
Vårdnadsbidrag nej tack enligt både vänsterpartiet och socialdemokraterna. Så långt är det klart. Vad som enligt majoriteten saknas är täckning för kostnaderna för att införa möjlighet för somliga att för 3000 kronor i månaden ta hand om sina egna barn. För detta efterlyser vänstermajoriteten täckning med statliga medel för att kunna överhuvud taget ha råd att genomföra denna reform.
Och det är här tankesättet som gör att det kör ihop sig fullständigt. Stopp på belägg. Ett barn kostar, jajamänsan. Det kostar att subventionera den kommunala förskolan. I runda slängar 100 000 kronor om året av kommunala skattemedel går in i barnomsorgen för varje enskilt barn.
Om man då tar 30 000 kronor av dessa 100 000 kronor och ger dem till föräldrar som väljer att stanna hemma, ja då blir det väl tvärtom ett överskott på pengar som inte ens gick åt. Dessa kunde användas till att höja kvalitén ytterligare på förskolorna.
Varför skulle inte det som i friskolesammanhang kunna fungera med en slant dedikerat barnet och som följer det oavsett vem som tar hand om det, den egna föräldern, ett dagiskooperativ, en dagmamma, en dagmormor. Låt förskolepengen fungera på samma sätt som skolpengen.
Rättvisefråga, säger vänstern och slår ifrån sig med näbbar och klor.
Om inte alla kan vara hemma för 3000 kronor i månaden per barn ska ingen få vara det. Ja, så kan det ju alltid resoneras. Men vem har sagt att livet är rättvist på varje punkt?
Om en person har massor av pengar över och söker sig privat vård på privatsjukhus eller sticker utomlands för att få den bästa kirurgen. Ja, men låt så ske. Huvudsaken är väl att vi som är kvar, och som inte har möjligheten till privatalternativet, får adekvat och skicklig vård. Ju fler som söker sig privata alternativ, men som ändå är med och bidrar via sin skattsedel till det offentliga ansvaret, ju bättre är det.
Vi kommer fortsättningsvis ha en suveränt fin förskola, liksom idag, även om några föräldrar i varje kommun, vill och har råd att stanna hemma med sina egna barn. Låt dem göra det och sluta tjafsa, det kostar inte mer, snarare mindre.
Du glömmer att räkna med den kommunistiska tanken att barn skall uppfostras kollektivt av staten för att bli lätthanterliga samhällsmedborgare.
Å andra sidan skapar det genomkommersialiserade 'fria' samhället letargiska och passiviserade människor i en oroväckande omfattning. Dessutom på ett mycket mer förrädiskt sätt än i öppet totalitära samhällen. Indoktrineringen här sker i namn av 'frihet'. Identiteten byggs upp kring iPodar, ett självgott jag med instabil självkänsla och ett liv i en bubbla. Verkligheten från jordens krigs- och svältteatrar flashar förbi i småsnuttar som om de inte gällde oss eller ens var en del av vår gemensamam verklighet. Skolan har en diger uppgift framför sig när det gäller att göra delaktiga människor av dagens barn och ungdomar. Tyvärr lever vi under ett nyliberalt politiskt paradigm som snarare klipper banden till andra människor, som ser kollektivet som något fult och statligt engagemang för den mänskliga värdigheten som något obsolet. Det ser rätt dystert ut.









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (55 ST.)
ANNONSERA