Insekten som stjäl miljarder
Kvartalsrapporterna från skogsföretagen Södra och Bergs Timber var dyster läsning. Södras rörelseresultat under årets första nio månader är en miljard kronor lägre än under motsvarande period förra året. Resultatet under tredje kvartalet 2019 är mindre än hälften av resultatet samma kvartal 2018. Bergs Timber gjorde under juli-september ett rörelseresultat på blotta två miljoner kronor, att jämföra med 66 miljoner kronor förra året.
I båda rapporterna lyfts en faktor fram som avgörande: granbarkborren. ”Trots en hög efterfrågan på trävaror har vi haft fortsatta prisnedgångar för sågade och hyvlade trävaror under det tredje kvartalet. Granbarkborreskadade skogar har fortsatt att påverka marknadsförhållandena”, skriver Bergs Timber.
Södras vd Lars Idermark skriver: ”Det råder alltjämt ett överutbud på granprodukter, vilket beror på såväl lägre efterfrågan som effekterna av omfattande skogsskador relaterade till stora granbarkborreangrepp i Centraleuropa. Även i Sverige har granbarkborren orsakat omfattande skador och situationen är mycket allvarlig inom Södras primära verksamhetsområde.”
Att granbarkborreangreppen skulle bli svåra i år kan ingen ha missat. Förutsättningarna har varit exakt sådana som granbarkborrar trivs med. Dessutom var granarna redan torkstressade efter förra sommaren.
Vilka kostnader det skulle leda till var också lätt att räkna ut. När många måste avverka mycket samtidigt, sjunker priserna. Angreppen i sig sänker också värdet.
Ändå har politiker varit sena med att reagera. Ulf Kristersson är en av få nationella politiker som har visat intresse för frågan, genom ett besök i Hultsfred. I juni bedömde regeringen att var tredje svensk skogsägare skulle drabbas av angrepp under 2019. Svaret blev att avsätta 2,2 miljoner kronor, en närmast löjeväckande summa i sammanhanget. Inför nästa års budget gör regeringen bedömningen att granbarkborrens angrepp förmodligen kommer fortgå under flera år med stora ekonomiska förluster för en av Sveriges viktigaste basnäringar, men avsätter bara 30 miljoner kronor per år för åtgärder.
Regeringen har mycket vackert att säga om sammanhållning mellan stad och land, men när ett hot riktas exklusivt mot en landsbygdsnäring reagerar man långsamt och otillräckligt. Hanteringen av spridningen från statens egen skog, naturreservaten, har varit under all kritik. Den i och för sig riktiga synpunkten att spridningen inte spelar någon roll på landskapsnivå har tillåtits blockera den lika riktiga insikten att enskilda markägare drabbas hårt.
Och när det gäller åtgärder som skulle kunna ha effekt på landskapsnivå, som bekämpning och enklare logistik, har man inte gjort någonting. Inte ens utbredningen har man haft koll på. De 30 miljonerna som regeringen har anslagit till Skogsstyrelsen ska bland annat gå till inventering och svärmningsövervakning.
Det finns en risk att alltför stor risk fästs vid exceptionella väderförhållanden som bevis för en pågående förändring. Men konsensus inom klimatforskningen tycks ändå vara att 2018 inte kommer att framstå som särskilt ovanlig under kommande årtionden. Fler storskaliga granbarkborreangrepp är därmed att vänta. En regering som tar klimatförändring på allvar, borde ha agerat väsentligt snabbare och mer kraftfullt för att skydda en av Sveriges viktigaste basnäringar mot de negativa effekterna.
