Ingen religiös rätt att vägra utsträckt hand

Ledare Artikeln publicerades
Ett konventionellt sätt att hälsa på en annan person.
Foto:ANDERS WIKLUND / TT
Ett konventionellt sätt att hälsa på en annan person.

Frågan om handskakning och religionsfrihet är fortfarande öppen trots ny hovrättsdom.

Den manlige läkare som avbröt behandlingen av en kvinna som på religiösa grunder vägrade skaka hand med honom utövade ingen diskriminering. Till skillnad från Hässleholms tingsrätt, som för ett år sedan menade att ett brott hade begåtts, anser hovrätten över Skåne och Blekinge att ingen diskriminering kan bevisas. Uppgifterna i målet är helt enkelt alltför oklara - vilket för övrigt väcker frågan varför en statlig myndighet, Diskrimeringsombudsmannen, engagerade sig i ärendet.

Samtidigt återstår avgörandet i den centrala frågan. Hör rätten att vägra skaka hand till religionsfriheten och omfattas den därmed av förbudet mot religiös diskriminering?

I ett samhälle med långtgående rättighetslagstiftning, religiös mångfald och viss kunskapsbrist till följd av en långvarig sekularisering är konflikter som rör religionsfrihet och upplevd diskriminering ofrånkomliga.

Därför är det viktigt att utgå från de principer som gäller: Europakonventionens. Vad säger då konventionen om religionsfrihetens skydd av yttre handlingar? Tre saker: det ska finnas ett mycket nära samband mellan religionen och den yttre handlingen, handlingen ska i sig uttrycka åsikten och handlingen ska ske på vedertaget sätt. Individers subjektiva bedömningar av religionens påbud är i sammanhanget ointressanta.

Granskar man vägran att skaka hand med män ur detta principiella perspektiv, står snart klart att det inte kan röra sig om en religionsyttring som skyddas av religionsfriheten.

Kopplingen mellan vägran och en viss religion är inte mycket nära, eftersom handlingen saknar religiös innebörd. "Handskakning är ett konventionellt sätt att hälsa på en annan person", skriver juridikprofessorn Reinhold Fahlbeck. Vägran kan dessutom ha alla möjliga skäl inklusive hygieniska. Och att vägra skaka hand är inte heller ett vedertaget sätt att utöva exempelvis islam.

Till skillnad från den likaledes aktuella frågan om samvetsfrihet, där Europakonventionens innebörd också prövas, förefaller frågan om rätten att vägra handskakning solklar. Vägran faller utanför religionsfrihetsbegreppet, och därför kan heller ingen diskriminering på religiösa grunder uppstå.