måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Ledare 2010-03-09 | Uppdaterad 2010-03-23
Jordbävningar och efterskalv har avlöst varandra efter katastrofen i Haiti för två månader sedan. Chile drabbades nyligen liksom Taiwan. Hundratals efterskalv har registrerats utanför Sydamerikas kust. Nya dödsoffer har lagts till den ofattbara siffran 217 000 döda i Haiti. Inte alls så många den här gången, tack och lov.
Medierna har flyttat fokus från en katastrof till en annan. De flesta journalister hade redan lämnat Haiti för andra uppdrag när det hände i Chile. Det är naturligt. Reportrar kallas alltid hem för annat arbete när läget inte längre är akut eller det mesta är filmat och sagt.
De så extremt hårt drabbade haitierna började leva efter nya omständigheter. Byggde upp hus, skapade en ny vardag. Människan har ju en ofattbar förmåga att gå vidare. Hjälporganisationerna finns ännu kvar, inte minst Läkare utan gränser som har arbetat i Haiti i 15 år, men de flesta tv-team och journalister har åkt. Så fungerar media.
Är det fel? Tröttnar journalisterna före läsarna? Vill ni fortfarande läsa varje dag om Haiti?
Jag svarar själv på frågorna och säger att det är rätt att reportrarna åker vidare. Och jag tror inte att journalisterna alltid är de första att tröttna på en nyhetshändelse. Katastrofleda kan infinna sig hos läsarna också.
Journalisternas uppgift är att hålla läsarna uppdaterade med nya nyheter, även om dessa är mindre än katastrofen i Haiti. Läsarna vill hålla sig informerade om nya saker, små och stora, i när och fjärran. Familjesidan läses lika mycket som utrikessidan.
Problemet är snarare att journalister alltför sällan återvänder till platser för stora händelser. Uppföljningar väcker intresse. Det visar det gensvar vi får på Barometern och Oskarshamns-Tidningen när vi berättar hur det gick sedan, hur livet är några år efter olyckor, sjukdomar eller företagsnedläggningar. Ofta blir det en positiv berättelse om kraften att komma igen, ta nya tag och återuppbygga.
I krishantering talar man om fyra faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.
Man kan säkert omsätta detta till stora nyhetshändelser som handlar om kriser. Människor eller samhällen drabbas av olycka och går individuellt och kollektivt igenom de fyra faserna.
Inom media är vi duktiga på att vara med i de båda första, chockfasen och reaktionsfasen. Däremot kan vi bli bättre på att rapportera om bearbetningen och nyorienteringen, som är lika viktiga frågor att behandla som den omedelbara chocken och reaktionen.
Gunilla Sax
är tidningschef
Gunilla Sax
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Pia Olofsson
pia.olofsson@barometern.se
Telefon: 0481-42744
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
