Ifrågasatt världsbild

Ledare Artikeln publicerades
Arbetslösheten drivs upp av höga ingångslöner, konstaterar Konjunkturinstitutet. Slutsatserna kolliderar med den S-märkta världsbilden.
Foto:Simon Paulin / SvD / TT
Arbetslösheten drivs upp av höga ingångslöner, konstaterar Konjunkturinstitutet. Slutsatserna kolliderar med den S-märkta världsbilden.

Det minsta problemet för Socialdemokraterna med Konjunkturinstitutets rapport i går är att regeringens ekonomiska politik kritiseras.

Någon rolig läsning för de rödgröna statsråden blev inte 2014 års lönebildningsrapport. Framför bedömer Konjunkturinstitutet att effekterna av avskaffandet av ungdomsrabatten och höjningen av ersättningen i a-kassan inte kompenseras av satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken. Summan är en högre arbetslöshet.

Med tanke på att den slutsatsen fanns i regeringens egen budget kommer den knappast som någon överraskning. Däremot kolliderar andra slutsatser i rapporten med regeringens - och många andras - världsbild.

Att tala om att de höga svenska lägstalönerna skapar arbetslöshet brukar vara ett politiskt självmord i Sverige. Det är emellertid vad Konjunkturinstitutet nu gör. Kollektivavtalen har inte tagit hänsyn till grupperna som står utanför arbetsmarknaden - läs unga, funktionshindrade eller den allt större gruppen utrikes födda - konstaterar myndigheten. Sysselsättningen i Sverige skulle öka med lägre lägstalöner.

Svensken, konstaterar Markus Uvell och Carl Melin i sina gemensamma studier, utmärks av en stark förståelse för exportindustrins villkor på den globala marknaden, men också av en långtgående jämlikhetssträvan. Kanske kan denna hållning mer spåras tillbaka i svensk historia än i 1900-talets socialdemokratiska vision? Det finns inget stöd hos medborgarna för en utbredd låglönesektor i Sverige.

Lösningen har i stället varit att sänka arbetsgivarnas kostnader för anställningar av personer som befinner sig långt utanför arbetsmarknaden. En låg lön är bättre än ingen alls och den som får arbete kan avancera till högre löner, resonerar myndigheten.

Den arbetsmarknadspolitik som nu lanseras från Rosenbad går åt motsatta hållet. Att ungdomsrabatten försvinner gör det dyrare att anställa unga. Nystartsjobben finns kvar där arbetsgivarna får lägre sociala avgifter om de anställer långtidsarbetslösa, men det är extratjänster i landsting och kommuner som är regeringens prioritering.

När Konjunkturinstitutet talar om det positiva med ökade drivkrafter för att arbeta, att skillnaden mellan ersättningar och lön inte får vara för små, svarar regeringen med att höja a-kassan.

Det är den rådande S-märkta modellen som därmed utmanas, inte bara den ekonomiska politiken av höstens snitt.