Hultsfreds kris är Sveriges

Ledare Artikeln publicerades
Hultsfreds kommun saknar möjlighet att följa lagen.
Hultsfreds kommun saknar möjlighet att följa lagen.

Migrationstrycket håller på att skapa en svensk konstitutionell kris där kommunerna ignorerar lagar och riksdagsbeslut av den enkla anledningen att de inte går att följa.

Den kommunala krisledningsnämnden i Hultsfred - ett beslutsorgan som är tänkt att hantera exempelvis naturkatastrofer - har fattat det unika beslutet att stänga flyktingmottagningen i kommunen.

Det talas ofta med rätta om att de ekonomiska spänningar som byggs upp mellan staten och kommunsektorn. "Vi tycker det är bedrövligt av staten att fortsatt motarbeta våra möjligheter till god integration", sa kommunalrådet Lars Rosander (C) häromdagen.

Men frågan börjar nu också få en mer konstitutionell dimension. Hultsfred som tagit ett mycket stort ansvar stänger sig mottagning och lever därmed knappast upp till socialtjänstlagens intentioner. Signalen är tydlig till regeringen som anvisar nyanlända också till en kommun som Hultsfred.

Centerledda Hultsfred är långtifrån ensamt om att inte kunna uppfylla lagens anda och bokstav och för övrigt inte heller Centerns egen asylpolitik. Dagens Samhälle visade nyligen att Stockholms kommun, rödgrönrosastyrd, bara klarat av 38 procent av de 2810 anvisade personerna. Socialdemokratiska Malmö har bara klarat av 35 procent. Bilden av att "rika" M-kommuner obstruerar systemet måste således kompletteras.

De kommuner som anstränger sig för att följa statens bud får också underkänt av samma stat.

Ta Kalmar. De Attefallshus - symboler för förenklade bostadshus - som skulle uppföras i Påryd för nyanlända stoppas av den statliga myndigheten Länsstyrelsen.

Det vittnar om allvaret i målkonflikterna. Länsstyrelsens tjänstemän bedriver sin myndighetsutövning efter lagar och regler. Men när nybyggnation av lägenheter tar flera år att planera och när köerna till bostäderna redan är långa finns det inga andra medel för en kommun än att ta till modulhus.

Om Kalmar inte kan uppnå anvisningslagens mål, ska då den stat som sätter målen, stoppa tillfälliga bostäder och sedan ge kommunen sanktioner för att den inte följer lagen? Då uppstår ett val för kommunen: ska man bryta mot bygglov och Länsstyrelsens bud eller mot anvisningslagen? Vilket brott renderar det mildaste straffet? Detta ser ut att landa i en för Sverige ovanlig kris av närmast konstitutionell karaktär.

Moderaterna lanserade i går flera förslag för att förändra kommunernas villkor. Ett var att ge de kommuner som vill ansvaret för etableringen av nyanlända. Det kan ses som en U-sväng. Det var alliansregeringen som förde över etableringsansvaret till staten och Arbetsförmedlingen. Inte minst i Småländska kommuner med stor privat sektor fungerade emellertid den kommunalt ledda etableringen ofta bra. Med statligt ansvar följde därför ökade kostnader för kommunerna när de nyanlända inte kommer in på arbetsmarknaden.

Så länge spänningen mellan stat och kommun handlar främst om ekonomi kan konflikten lösas. Utvecklas den till en konstitutionell kris är konsekvenserna mer oförutsägbara.