Hemliga innovationer gör ingen människa glad

Ledare
Efter en lång tid med privata aktörer inom skola och sjukvård borde fler innovationer gå att påvisa.
Foto:

Privata aktörer i offentlig sektor motiveras ofta med att de förnyar verksamheten. Men var finns förbättringarna?

Artikeln publicerades 6 april 2017.

Konkurrens driver fram innovationer som skapar nya möjligheter och leder till lägre kostnader – det kan var och en som äger en elektronisk produkt intyga. Det var ingen långsökt tanke att konkurrens inom delar av offentlig sektor skulle ge samma resultat, ett resultat som dessutom med tanke på kostnadsutveckling och ökande behov vore direkt nödvändigt.

Men efter en vid det här laget ganska lång tid med privata aktörer är det inte orimligt att ställa frågan: vart tog innovationerna vägen? Var är, till exempel, de nya undervisningssätt som kan ge eleverna bättre kunskaper? Var finns de nya metoder i sjukvården som gör patienterna nöjdare och friskare till en lägre kostnad?

I en nyutkommen rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) av Per Molander får denna fråga ett nedslående svar. Innovationerna finns inte, för de motverkas av systemen. Systemet med skolpeng, till exempel, premierar besparingar genom yngre lärare och lägre lärartäthet och skapar incitament till en snäv sammansättning av elever – som i slutänden är de som producerar resultaten.

I den mån innovationer alls utvecklas stannar de lätt inom den enskilda skolan. Eftersom resultaten är en konkurrensfaktor, kan sättet på vilket resultatet nås betraktas som en företagshemlighet. Molander skriver: "Den spridning som sker är indirekt att innovationsrika skolor eller skolgrupper når högre resultat och därigenom eventuellt drar till sig fler elever – vilket om det sker är en långsam process jämfört med den där lärare regelbundet träffas och utan restriktioner delar med sig av pedagogiska idéer."

Detta är barockt. Skolan är inte en angelägenhet enbart mellan "brukare" och utförare. Den är också ett samhällsintresse. Hela befolkningen har till exempel ett intresse av att betyg motsvaras av kunskaper, elever får de bästa lärare de kan ha och skattefinansierade innovationer får maximal spridning. Omvänt finns starka skäl att se med oro på att skattemedel används för att utveckla företagshemligheter.

Dags för omprövning, heter Molanders rapport. För en borgerlighet som på andra områden ändå omprövar allt finns inga skäl att inte hörsamma denna uppmaning.