Gör ”Östersjöriket” åter till en stormakt

Ledare Artikeln publicerades
Gustav II Adolf- kung av Östersjöriket?
Foto:Anders Wiklund/TT
Gustav II Adolf- kung av Östersjöriket?

Skolverkets kursplansändring ­vittnar om bristande historie­kunskaper.

Skolverket har beslutat att byta namn på det välbekanta begreppet ”stormaktstiden” till ”Östersjöriket” när denna epok i svensk historia ska läras ut i klass­rummen. Motiveringen är att ­ordet stormaktstid riskerar att begränsa undervisningen till att fokusera för mycket på militärhistoria.

Expressens skribent Malin Siwe kritiserar ändringen i en väl­skriven krönika (29 december). Bland annat tar hon upp fak­tumet att Sveriges inflytande och påverkan under denna period sträckte sig långt utöver de geografiska områdena kring Östersjön.

Svenskarnas krigståg i – för att bara ta ett exempel – de mellersta och södra delarna av dagens Tyskland lever i allra högsta grad kvar i det kollektiva minnet hos de som bor där. Något som tar sig uttryck i form av museer, ortsnamn och visor som varnar för plundrande svenskar. Att då ­begränsa vår roll på kontinenten under denna period genom att beteckna Sverige som ett ”Östersjörike” blir bara missvisande.

Dessutom sänder begrepps­ändringen en märklig signal från myndighetens sida om lärarnas förmåga – eller rättare sagt oförmåga – att lära ut historia. Tror verkligen Skolverket att lärare – som vi kan förutsätta redan har goda kunskaper i ämnet – är så styrda av vad olika epoker kallas att det är ett hinder i samband med undervisningen? Ett bättre alternativ är att visa förtroende för att lärare är kompetenta nog att på egen hand undervisa på ett sätt som både skapar arbetsglädje för den som lär ut och samtidigt ger eleverna goda historie­kunskaper.

Om samtlig undervisning endast skulle fokusera på fälttågen och slagen under denna tid skulle det självklart ge en förhållandevis skev bild av stormaktstiden. ­Samtidigt går det inte att komma ifrån att det är ett historiskt faktum att Sverige i det närmaste var genommilitariserat vid denna tidpunkt. I princip all ekonomisk verksamhet syftade i olika utsträckning till att driva runt den svenska krigsmaskinen. Krigen definierade allt och alla i sam­hället. Att försöka komma runt detta går inte utan att göra avkall på en korrekt historieskrivning. Med begreppsändringen visar Skolverket åtminstone att man är ett barn av sin tid då myndig­heten följer den allmänt nervösa trenden i samhället som misstar yta för innehåll.