• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Fria ordet på nya villkor

Ordet är mitt: Alice Teodorescu

Ledare 2011-09-01 | Uppdaterad 2011-09-01

Göran Lambertz, ordförande i Yttrandefrihetskommittén, driver arbetet för en ny, teknikneutral grundlag.

Det är därför inte konstigt att en lagstiftning som vilar på så gammal grund, sedan år 1766, i dag ställs inför en lång rad utmaningar, inte minst som följd av EU-medlemskapet. Det svenska grundlagsskyddet är på en rad punkter inte kompatibelt med EU:s, varför dåvarande regering redan år 1996 medgav att grundlagen löpande måste förändras för att anpassas till den tekniska utvecklingen.

År 2003 tillsattes Tryck- och yttrandefrihetsberedningen med uppdrag att följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. År 2008 ombildades beredningen till den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén. Kommittén fick i uppdrag att fullgöra dels de uppgifter som kvarstod enligt den ursprungliga beredningens direktiv, dels att ta sig an de frågeställningar som angavs i ett nytt direktiv.

Enligt direktivet är uppgifterna uppdelade i två etapper. Den första innefattade förslag till grundlagsändringar inför 2010 års val och redovisades redan i februari år 2009. I delbetänkandet behandlades bland annat frågor rörande efterforsknings- och repressalieförbuden samt integritetsaspekter på det frivilliga grundlagsskyddet för databaser.

Den andra etappen, som i sin helhet ska vara presenterad senast den 20 december i år, omfattar flera omdebatterade frågor. Till dessa hör bland annat om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. I praktiken innebär det bland annat att undersöka möjligheten att inkludera nätet under grundlagsskydd. Utgångspunkten för utredningen ska vara att yttrandefrihetens så kallade grundbultar, som exempelvis ensamansvaret och meddelarskyddet, ligger kvar.

I ett delbetänkande från oktober år 2010 konstaterar kommittén att en grundlagsreglering som behandlar alla yttranden lika är omöjlig utan att en samtidig försvagning av yttrandefriheten sker. Därför konstaterade man att det särskilt starka grundlagsskyddet även fortsättningsvis kommer att behöva avgränsas.

Mot bakgrund av dessa slutsatser presenterade utredningen tre förslag för hur begränsningarna ska kunna utformas för att uppnå en teknikneutral lösning. Gemensamt för modellerna, ansvars-, verksamhets-, och ändamåls-, är att endast yttranden som framförs i ett massmedium omfattas av det särskilt starka grundlagsskyddet. Detta krav syftar till att tryck- och yttrandefrihetens grundbultar inte ska sättas ur spel.

Förutom de traditionella medierna fångar begreppet massmedier andra former för spridande av åsikts- och informationsspridning, som exempelvis webbtidningar och bloggar, men också sådana former för masskommunikation som i dagsläget inte finns tillgängliga.

Vad innebär då modellerna? I korthet kan man säga att ansvarsmodellen syftar till att uppdra en gräns mellan yttranden som någon är beredd att ta ansvar för och yttrande där ansvaret är otydligt eller obefintligt. Detta kan ske genom utgivningsbevis eller genom att ansvarsuppgifterna finns utsatta i eller på mediet. Verksamhetsmodellen poängterar betydelsen av yrkesmässig framställning och spridning av massmedier och tar i första hand sikte på att skydda mediebranschen. Den sista modellen utgår, som namnet antyder, från ändamålet med ett yttrande och ger särskilt skydd åt yttrande med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte.

I morgondagens krönika kommer jag att behandla de invändningar som lyfts mot de föreslagna förändringarna.

AT

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus