Ledare 2009-08-19 | Uppdaterad 2009-09-02
Lite nordost om Montreux vid Genèvesjön ligger den lilla byn Mont-Pèlerin, inbäddad i grönska i klar bergsluft. 1947, när Europa fortfarande låg i ruiner, samlades här 36 vetenskapsmän för att diskutera framtiden och hur världen skulle nå ökad frihet och välstånd. Bland dem fanns filosofen Karl Popper, ekonomen Milton Friedman och den på många fält aktive Friedrich August von Hayek. I dag är Barometern-OT:s tidigare kolumnist Carl Johan Westholm sammanslutningens sekreterare.
I veckan möttes sällskapet Mont Pelerin Society åter, nu i Stockholm. En skattning av dess betydelse genom åren ges av de åtta ekonomipristagare som varit ledamöter, bland dem F A von Hayek själv (1974 års pris), Milton Friedman (1976), James M Buchanan (1986), Ronald Coase (1991) och Gary Becker (1992).
Deras Nobelföreläsningar ges nu ut av Ratio, som också medarrangerat Stockholmsmötet. Att blada genom antologin är möta idéer som ruskat om vår samtid – tyvärr i alltför ringa grad. J M Keynes sade en gång att de flesta som hade bestämda egna uppfattningar om ekonomi mestadels hade fått den från någon redan död ekonom de inte ens visste namnet på. Det som en gång varit nya omstridda tankar hade sipprat ned och blivit dagens sanning. Så blev det också med Keynes egna hypoteser om hur stat och politik bör gripa in i ekonomin för att förbättra den.
Den som tar del av hans blixtrande kritiker von Hayek mötet en helt annan ödmjukhet kring vad människan egentligen förmår. Visserligen tänkte Hayek livet ut på sin ungdoms akademiska tyska även när han skrev på engelska, så hans texter är tungfotade. Men de har djup. Och von Hayek är i grunden humanist; han hyste en stark misstro mot matematiska formler.
Vi kan faktiskt inte veta. Det är en av hans tunga invändningar mot samhällsingripanden i ekonomin. Om vi reglerar raderar vi ut all den tysta information om samtiden som priserna bär med sig och ersätter dem med vårt eget grovhuggna tyckande. Fungerande samhällsekonomier liknar i stället sådana fenomen som språk och sedvänjor. De utvecklas spontant och efter miljoner små enskilda beslut av oss alla. Och de är långt effektivare att förmedla information än våra medvetna undersökningar. För att ta ett övertydligt exempel. Skåpsuparen må efterlysa hur mycket nykterhet som helst utåt när han tillfrågas. Men ekonomin ser flaskan under diskbänken tydligare än orden i debattartikeln.
Det är ett av skälen bakom von Hayeks djupa misstroende mot alla former av socialism och planekonomi. Skillnaderna mellan vad som faktiskt händer och det planen säger kommer alltid att bli allt större, och därmed frestelserna att tvångsvis genomdriva de goda planmålen. I den kända Vägen till träldom, först översatt till svenska 1944, gav han sina onda aningar en lättläst form. Senare i livet utvecklade han också kritiken mot stamtänkandet. Dagens samhälle har vuxit fram ur begränsade slutna stamsamhällen, generösa mot sina egna, fientliga mot omgivningen. Vill vi leva i välfärd i dag är det livsviktigt att vi bryter med den egoismen, menade han.
I dag möter vi en ny våg av tilltro till slutenhet, statsingripanden, konjunkturstimulanser och politisk reglering av vår samhällsekonomi. Desto viktigaste för dem som är skeptiska att slipa sina argument. För detta är Mont Pelerins vetenskapsmän några av de bästa brynstenarna vi kan finna.









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (27 ST.)
ANNONSERA