Missvisande om webbmaterial om antisemitism

Ledare Artikeln publicerades

Förra veckan lanserade Forum för levande historia och Svenska kommittén mot antisemitism ett digitalt undervisningsmaterial om antisemitism. Materialets syfte är ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande kunskaper om antisemitism både historiskt och idag.

En del judar vågar inte bära Davidsstjärnan offentligt.
Foto: Roald,Berit
En del judar vågar inte bära Davidsstjärnan offentligt.

Bakgrunden till att materialet tagits fram är att antisemitismen utgör ett allvarligt problem i Sverige, Europa och andra delar av världen, att det finns en bristande kunskap om den antijudiska idétraditionens historiska rötter, samtida uttrycksformer och konsekvenser, liksom att många lärare efterlyst ökad kunskap och undervisningsmaterial i ämnet. Vi har med oro också tagit fasta på vittnesmål från lärare som uppger att de möter motstånd bland en del elever när de undervisar om antisemitism och Förintelsen.

I en ledare 17/8 riktar Naomi Abramowicz kritik mot denna kunskapssatsning. Enligt henne ger materialet "en skev bild av antisemitismen i Sverige och Europa". "Genomgående finns en tendens att tona ned antisemitismen bland invandrare från Mellanöstern och betona det högerextrema judehatet", skriver hon.

Detta är inte korrekt. I själva verket och helt i enlighet med forskningen på området beskriver materialet den samtida europeiska antisemitismen som en mångfasetterad, komplex företeelse som framträder i olika politiska och andra kontexter. Det pekar på hur antijudiska uppfattningar återfinns i olika befolkningsgrupper och politiska opinioner i Öst- och Västeuropa, det belyser spridningen av hat och konspirationsteorier i sociala medier, men framhåller också att den grövsta antisemitismen står att finna i högerextrema och extrema islamistiska rörelser.

Abramowicz hänvisar till avsnittet "Antisemitism i Sverige och Europa idag" och påstår att ingenting nämns om antisemitismen i grupper med bakgrund i Mellanöstern. Inte heller detta stämmer. I avsnittet påtalas uttryckligen problemet med "antijudiska uppfattningar bland delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern och Nordafrika". Materialet redogör dessutom för antisemitismens utbredning i Mellanöstern och roll i islamistisk propaganda.

Abramowicz påstår vidare att materialet beskriver den samtida antisemitismen som endast en konsekvens av "bredare politiska förändringar" och "hårdför nationalism". Tvärtom beskrivs antisemitismen som en mångdimensionell företeelse vars yttringar måste förstås mot bakgrund av historiskt rotade föreställningar som reproduceras, förändras och anpassas till nya omständigheter, och som ges näring av och exploateras inom ramen för olika politiska konflikter och strömningar, däribland Israel-Palestinakonflikten, den radikala islamismen och den förstärkta nationalismen och xenofobin. Det senare är inte minst tydligt i Östeuropa.

Slutligen delar vi inte Abramowicz bild av högerradikalismen i Europa och Sverige som en "marginell grupp".

Ingrid Lomfors, överintendent, Forum för levande historia

Svante Weyler, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism

 

Svar från ledarredaktionen:

Forum för levande historia har tolkat det som att ledarsidan menar att myndigheten inte alls nämner att det finns antisemitism med rötter från Mellanöstern. Om det framstår så borde det ha skrivits tydligare. För myndigheten tar faktiskt upp det. Utan att koppla det till den stora invandringen. Och på ett ytterst vagt och otillfredsställande sätt.

I avsnittet Öst- och Västeuropa står det: ”I Sverige och andra västeuropeiska länder förekommer även antijudiska uppfattningar bland delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern och Nordafrika, och en ökning av antisemitiska yttringar har kunnat iakttas när den israelisk-palestinska konflikten förvärrats.”

På vilket sätt hjälper den formuleringen lärare och elever som söker svar om antisemitismen i Sverige och Europa? Menar myndigheten att det är maroniter, assyrier, kopter eller kurder som sprider ”antijudiska uppfattningar”? Det finns nämligen ett oändligt antal folkgrupper i Mellanöstern och Nordafrika att välja mellan.

Myndigheten skriver förvisso om det judehat som finns bland ”extrema islamistiska grupper”. Det är mycket riktigt att islamistiska extremister är ett stort hot mot Europas judar. Men genom att enbart belysa extremisterna ger Forum för levande historia en skev bild av antisemitismen i Europa. Fördomar och hat mot judar är ingen perifer uppfattning som enbart finns bland extremister eller i islamistisk propaganda.

Myndigheten har själv genomfört en attitydundersökning som visar att antisemitiska uppfattningar är vanligare bland muslimer än resten av befolkningen, med stor marginal. Bland de som identifierar sig som muslimer hyser 39 procent antisemitiska uppfattningar, jämfört med fem procent totalt. Att historiemyndigheten duckar för att använda sina egna siffror är anmärkningsvärt i sig.

Ledarredaktionen