lördag 11 februari 2012
lördag 11 februari 2012
Ledare 2009-11-09 | Uppdaterad 2009-11-09
”Herr Gorbatjov – riv ned den muren!” Den amerikanske presidentens maning till den sovjetiske makthavaren är en pendang till en tidigare president yttrande i samma stad långt tidigare: ”Jag är en berlinbo”.
Det fyrtiotre år långa kalla kriget började i solidariskt försvar, men utmynnade i rättens och sanningens kompromisslösa krav mot en förtryckarmakt.
För dem som levde då, 1989, var muren rakt igenom storstaden Berlin den yttersta sinnebilden för den järnridå som spärrade av Sovjets ockupationszon från det fria Europa. Det var bokstavligen en dödens mur – den sista dödsskjutningen av en flykting skedde bara månader innan den föll.
Men muren föll. Inte i ett blodbad, inte i en massaker, utan i en plötslig omvälvning, som tog det politiska ledarskapet i det tyska kommunistpartiet på sängen. Trots den gigantiska spionapparat DDR-ledningen hade till sitt förfogande – ett Stasi vars finmaskiga svenska förgreningar vi först nu gradvis börjar inse – begrep partikadern aldrig vad som hände den kvällen för tjugo år sedan. En grind öppnades sedan befäl på låg nivå tolkat sina överordnades suddiga telefonorder, och människor strömmade ut mot friheten.
Ibland frågar vi våra föräldrar och farföräldrar hur det var att leva när den stora depressionen slog till, när det avlägsna mullret från bombarmador mot Tyskland dovt hördes under mörka nätter, eller (det beror ju på hur unga vi är) hur det var att se Neill Armstrong ta sitt första steg på månens yta. Det är alla händelser som markerat epokgörande historiska skeden. Vad svarar vi när kommande generationer frågar oss om hur det var när muren föll? Begrep vi egentligen vad som hände?
De flesta av oss var med här hemma då, många såg direkt i TV betongstycken falla, armar gripa genom sprickorna mot friheten och människor krypa och klättra. Vårt ansvar är att nu se till att nya murar inte byggs, att den frihet från förtryck som Berlinborna vann för tjugo år sedan kan bestå i det fria Europa, säkras där demokratin står och väger och vinnas i de östliga öar av förtryck som lever kvar.
Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (56 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
