Fixering vid hyresrätt är fel
När bostadspolitiken ska utvärderas finns det ett mått som förekommer ofta i den politiska debatten: hur många hyresrätter har det byggts? Hyresrätter, underförstått, är vad som behövs för att lösa bostadsbristen och vad folk vill ha - och dessutom är de billiga.
Dessvärre stämmer inget av dessa antaganden. En nybyggd hyresrätt är det dyraste boende man kan ha, samtidigt som förmögenhetseffekterna uteblir. Nybyggda hyresrätter är därför knappast aktuella för det som lite diffust kallas stor befolkningsökning men mer specifikt är ett kraftigt ökat antal nyanlända. Och opinionsmätningar ger snarast vid handen att ägt boende är vad som efterfrågas, även bland unga människor. Ändå är bara 12 procent av de bostäder som planeras i Kalmar under perioden 2016-2018 småhus. Och rikspolitiken har under den gångna mandatperioden dock gått i rakt motsatt riktning: den är, som det uttrycks i en rapport från byggbolaget Veidekke, ”fokuserad på att utveckla system för att stänga ute allt fler grupper från ägarmarknaden”. Att konsumtionslån, lån med hög ränta och utan säkerhet, blir allt vanligare när människor stängs ute från bättre alternativ är föga förvånande.
Ändå finns uppenbara indikationer på behovet av en bostadspolitik som gör det möjligt för människor, inklusive relativt nyanlända, att äga sina bostäder. Att det även i kommuner som rapporterar bostadsbrist kan finnas villor för en halv miljon är en anomali. Samtliga kommuner i Kalmar län rapporterar underskott; ändå skulle få beskriva bostadsmarknaden på mindre orter som överhettad.
Att det nu diskuteras möjligheter att bygga hyreslägenheter även på svaga marknader - det vill säga där husen riskerar att bli värda mindre än de kostade att bygga och det finns en större risk för att lägenheterna står tomma - istället för att se över möjligheter till ägande av hus som redan finns är uppseendeväckande.
Men det finns också mer grundläggande skäl att underlätta ägande. Ett av dem är att motverka segregation. Enligt Boverket är över 40 procent av hyresgästerna hos de kommunala bostadsbolagen utrikes födda, men endast drygt tio procent av dem som äger ett hus. Ägande innebär också egenmakt och ansvar. ”Bostadsområden med hög andel ägda bostäder kännetecknas av större social stabilitet, lägre kriminalitet och mindre av allmän förstörelse och nedslitning av den yttre miljön”, som det står i Veidekkes rapport. Att äga sin bostad är ett sätt att slå rot.
Om detta finns det en medvetenhet i många andra länder - USA, Australien, Tyskland, Norge och Finland underlättar alla på olika sätt inträde på den ägda marknaden. Även i Sverige har den funnits, fram till miljonprogrammet. De senaste årens ensidiga inriktning på nyproduktion av hyresrätter är både historiskt och internationellt avvikande, och inte i positiv bemärkelse.
