Farväl till reglerad invandring
Åtminstone sedan skandalen på Transportstyrelsen borde varje beslutsfattare reagera när ordet ”avsteg” dyker upp i en beskrivning av vad ett beslut innebär. Ett avsteg från de principer som ligger till grund för gällande lagstiftning är så gott som aldrig en god idé. När regeringen nu har fått in synpunkterna på förslaget om en ny chans till uppehållstillstånd för ensamkommande som tidigare har fått avslag, vore det naturligt att reagera.
För remissinstans efter remissinstans påpekar att regeringens förslag går på tvärs med dagens regler. Förvaltningsrätten i Malmö skriver att förslaget ”kraftigt avviker från gällande rätt”. Migrationsverket talar om ett ”markant avsteg från praxis”. Och juridiska fakulteten vid Stockholms universitet påminner om att det ”knappast är optimalt med en tillfällig lag som ska ersättas av en ny lag som ännu icke har trätt ikraft men i vilken det nu föreslås ändringar”.
Ingen av de juridiska remissinstanserna tycker att förslaget är principiellt hållbart; flera påpekar att det knappt är begripligt. Kammarrätten i Stockholm, där även Sveriges högsta domstol i migrationsärenden finns, kallar regeringens förslag ”oerhört svårtillgängliga”.
Detta bör få politiska konsekvenser. Centerpartiet har sagt sig vara redo att stödja regeringens förslag i den mån C förstår det och om remissinstanserna inte riktar alltför hård kritik emot det. Domstolarnas kritik mot förslaget är dock tillintetgörande. Det lämnas inte sten på sten på i det komplexa bygge de båda regeringspartierna har konstruerat. Och utan stöd från Centerpartiet saknar förslaget stöd i riksdagen. Att C inte kan stödja förslaget hade i och för sig kunnat räknas ut från början: förslaget är varken närodlat - det skapar stora problem ute i landet - eller hållbart. Men att Centerpartiet efter remissinstansernas kritik skulle kunna rösta ja får anses uteslutet.
Även för Socialdemokraterna är dock kritiken djupt problematisk. Vad flera av remissinstanserna pekar på när de talar om avsteg och avvikelser är att regeringen har varit på väg bort från reglerad invandring. ”Jag har hela tiden sagt att vi ska ha en reglerad invandring på så sätt att man får komma hit och söka asyl. Får man ja ska man stanna och få bästa möjligheter, får man nej ska man tillbaka”, har statsminister Stefan Löfven sagt.
Nu vill regeringen införa en särskild lagstiftning av innebörden att en grupp som har fått nej ska få ett tillfälligt ja som skapar möjlighet till ett framtida kanske. Den vill också frångå den regel som hittills har gällt identitetskrav, nämligen att det för uppehållstillstånd som inte grundar sig på asylrättsliga regler förutsätts att identiteten ska vara styrkt. Nu vill regeringen att det ska räcka med att den sökande har gjort sin identitet ”sannolik”. Detta innebär som Migrationsverket en intressekonflikt med statens behov av att ur ett säkerhetsperspektiv ha kontroll över vilka som vistas i landet.
Förslaget försvårar dessutom Migrationsverkets arbete med återvändande i dess helhet. Fler kan avvika i förhoppning om liknande extraordinära lagändringar framöver. I ljuset av detta framstår den socialdemokratiska valstrategins påstående om att regeringen har ”stramat upp en migrationspolitik som blev ohållbar” som en bluff. Vad regeringen de facto har gått fram med i förslaget om en ny chans till uppehållstillstånd för ensamkommande som redan har fått avslag är, som förvaltningsrätten i Malmö korrekt påpekar, en förtäckt amnesti.
