Ett vapen till demokratins självförsvar

Ledare Artikeln publicerades

Förra årets nazistiska verksamhet i Almedalen har fått allt fler att tänka om.

Frågan hur det demokratiska samhället ska hantera icke-demokratiska organisationer kom under våren upp på Nybro kommuns bord,. Bakgrunden var att kommunen hyrt ut en lokal till det revolutionära Kommunistiska partiet och fått kritik av det. Det är ett parti som i sitt program bland annat talar om att arbetarklassen måste vara förberedd på väpnad kamp.

Moderaterna föreslår att aktivt deltagande i våldsbejakande organisationer ska förbjudas.
Foto: Ulf Palm/TT
Moderaterna föreslår att aktivt deltagande i våldsbejakande organisationer ska förbjudas.

En utredning genomfördes och till partiets som tidigare öppet var marxistiskt-leninistiskt glädje slogs det fast att den svenska grundlagen inte tillåter att ett parti får diskrimineras. Hyrs lokaler ut måste de hyras ut till alla, kan det förenklat sammanfattas. I en tid när Nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen växer - och är väl medvetet om de möjligheter som föreligger inom den liberala demokratin - skrämmer det.

Visst är demokratins ljus starkare än totalitarismens mörker. I en liberal demokrati får vi acceptera att antidemokratiska åsikter också skyddas av rättigheter och så långe det finns exempelvis presstöd kommer också pressorgan med en antiliberal hållning få statsstöd i tryckfrihetens namn. Förbjuds nazister att demonstrera - en inskränkning av mötesfriheten - lär möten äga rum utan tillstånd och samhället får svårare att kontrollera rörelserna som förmodligen bara skulle byta namn och ändra sina stadgar. I dag är det i princip bara trafikstörningar som kan motivera ett avslag för exempelvis en demonstration. Lägg därtill det liberala argumentet att”förbudskretsen” sedan tenderar att bli större. Är tryck- och yttrandefriheten i princip inte absolut infinner sig snabbt en starkt sluttande plan.

Sannolikt blev förra årets Almedalen en vändpunkt i frågan. När tungt kriminella och dömda nazister med tillstånd störde demokrativeckan och uttryckte sig rasistiskt mot journalister av judisk börd väcktes frågan om det nuvarande regelverket verkligen ger demokratin ett tillräckligt skydd.

Moderaterna som i denna fråga vanligen varit grundlagen kanske mest trogen öppnar nu för en begränsning av våldsbejakande gruppers rättigheter. Det har tidigare inte rests exempelvis några moderata initiativ för att återinföra uniformsförbudet i Sverige som träffar nazister medan ett maskeringsförbud vid demonstrationer riktar sig mot vänsterextra autonoma aktivister.

I ett förslag som är kopierat från en utredning om kriminalisering av deltagande i terrororganisationer ingår emellertid att just ”deltagande” i en våldsbejakande förening ska förbjudas. Inte föreningen och åsikten i sig.

Distinktionen är inte enkel. Att ge pengar till en organisation eller gå på dess möten skulle vara lagligt. Att laga mat, bokföra intäkter och kostnader eller sätta upp mötestält är exempel på engagemang som skulle kunna leda till straff. Moderaternas uppfattning att detta förslag skulle kunna ske utan någon ändring av grundlagen - och dess starka betoning av föreningsfrihet - är därför minst sagt långt dragen. Men den öppnar för en lösning av de problem som Nybro i likhet med andra kommuner konfronterats med. Demokratins ljus måste helt enkelt bli starkare för att besegra ett nytt mörker.